Friday 14 November 2008 photo 2/2
![]() ![]() ![]() |
Barnvakt.
En liten solstråle på 3 år, hennes storasyster på 12 och hennes jämngamla kompis.
den jämngamla kompisen skulle sova över och de berättade hur de 2 i bilen från godisaffären hade pratat om att barnvakten kanske skulle vara jätteelak och bli förbannad om de satt och ritade eller åt skräpmat eller smsade. sen sa de att de blev lyckligt överraskade av min coolhet och min godhet. "jag ska lära er allt jag kan" sa jag, och avslöjade världens chocknyhet om att de populära kidsen senare blir tråkiga och ibland fula, och att det som verkligen var något att satsa på var de smarta nördarna, som med all sannolikhet bara blir snyggare och snyggare (och såklart intellektuella). det kanske inte var vad de ville höra, men jag tyckte ändå att de borde vara medvetna om verkligheten.
sen undrade jag hur det är att vara tolv nuförtiden. de smsade med sina mobiltelefoner och sa att alla tjejer mest pratade smink och hår, och att alla killar, verkligen a-l-l-a, poängtearade de med höjda ögonbryn, pratade porr (utom nördarna som pratar matte, förstås). de berättade om hur en inte så populär tjej i klassen klippt av sitt långa ljusa hår och genast såg mycket äldre och coolare ut, och således också fick en massa killar och en massa nya kompisar. Sen satt de två tillsammans med den lilla i det stora badkaret och tävlade om vem som hade lenast ben.
"Jag har inte rakat mig på länge, haha shit kolla!"
"Mitt hår syns inte!"
"Det gör det ju visst! Jättemörka. Du är ju thailändare!"
"Meh! okej men jag har inte rakat mina ben."
"Du sa förut att du hade gjort det! ju. Varför ljög du då?"
Kommer ni ihåg detdära? Att göra eller ljuga om att man har gjort alla vuxensaker för att passa in. Tack och lov att man inte är tolv igen, barn i den övergångsåldern är så fruktansvärt osäkra och villiga att göra vad för skit som helst, och ta vad för skit som helst för att få respekt hos de coola kidsen.
sen lekte vi kurragömma, åt köttbullar, tittade på tre avsnitt av pingu, badade bubbelbad med mängder av badskum á la Disneyfilm, tittade på tre avsnitt av pingu igen (samma avsnitt som först), åt flertalet salta pinnar och fixade multivitaminsaft i nappflaska. Däremellan målade jag också av de två äldsta i deras respektive ritblock, där de satt och kluddade ögon, pupiller, blommor, iris med glanseffekt och andra små målartrix man gillade att sysselsätta sig med på mellanstadiet.
gissa om jag kände mig som en supernanny med en söt och aningen snorig 3-åring på min ena höft och arm, och en nappflaska, dvd-dosa och två salta pinnar i den andra.
därefter var det nattlinne på och tandborstning inne i badrummet, där jag då placerade den lilla på toalettlocket medan jag febrilt letade efter någon rolig tandkräm med bamse på. då jag blev mer och mer orolig att ungen skulle bli otålig eftersom jag inte hittade någon bamsetandkräm någonjävlastans fick det bli vanlig tandkräm. ytterst lite såklart. och då jag aldrig passat så små förut, inte jobbat på dagis eller erfarat yngre syskon, fattade jag inte att ungar hatar vanlig tandkräm. hur ska jag veta? men ja, barn är känsliga mot stark tandkräm och shampoo. nu vet vi det. hennes min påminnde mig om hur jag troligen såg ut när jag för första gången smakade starksprit. och så övertalade jag henne att snällt gapa för då skulle det jobbiga snart vara över.
sen blev det till att värma varm mjölk i en annan nappflaska, bädda ner lilltjejen i dubbelsängen och själv krypa ner på andra sidan för att läsa godnattsagor.
De två tolvåringarna kröp ner på varsin resterade sida av dubbelsängen och lyssnade uppmärksamt på när jag med min teatraliska inlevelse berättade om bondgårdar, gjorde ljudeffekter för alla djuren och avrundade med historien om den lilla pojken vars hund dog och blev till en stjärna i rymden. en stjärna som pojken senare lyckades plocka hem en skugga ifrån, och en skugga som sedan blev till en ny hund.
vid det laget sov den lilla som däckad, och hennes äldre syster likaså. (!) det var då som jag ställde mig upp i sängen, hoppade av glädje och skrek SCORE!
...eller kanske så gjorde jag mitt bästa av att smyga tyst genom att hoppa mellan ben och katt som låg på täcket, plocka av 20 barnböcker från sängen och släcka nattdukslampan.
då satt jag och kompisen kvar i tvrummet en stund och kollade på förra årets julkalender med Amy Diamond som prinsessa på skridskor. kompisen frågade mig om jag trodde att Amy var populär i sin skola. jag sa att om hon var det så var det bara för att hon har gett ut egna skivor, eftersom killar i hennes ålder tänder på status. jag sa att jag inte tyckte att amy inte var speciellt snygg med dendära gluggen, och gjorde henne medveten om att miss diamond har hemskt mycket smink på sig inför alla sina fotograferingar och tv-inspelningar. och sen lovade jag att sminka kompisen. så hon plockade ivrigt fram sin bästis hello kitty-smink från badrummet och jag gjorde mitt bästa, trots att skitsminket inte ville fästa. Hon blev jätteimpad och ville sminka mig med rosa rouge och lovade mig att hon var duktig på "naturliga skuggor". Så sött!
jag ringde senare pappan på kung göstas bluesbar och frågade hur allt gick och han sa att han hade skitkul och ursäktade sina partypolare med att han pratade med barnvakten. sen sa han att jag kunde gå hem nu när barnen slocknat.
så fick jag en egensnickrad present som de två pysslat ihop till sin barnvakt, en micropopcornpåse, två after eight, nått Kalle Anka-urklipp och ett hjärta vari det stod "popcorn och godis till en cool tjej!" Jag blev mäkta rörd, hälsade tjejen att fortsätta skaffa sig fler killkompisar än tjejkompisar, och att spana in potentiella nördkillar. Sen gick jag hem.
Barnvakt.
den jämngamla kompisen skulle sova över och de berättade hur de 2 i bilen från godisaffären hade pratat om att barnvakten kanske skulle vara jätteelak och bli förbannad om de satt och ritade eller åt skräpmat eller smsade. sen sa de att de blev lyckligt överraskade av min coolhet och min godhet. "jag ska lära er allt jag kan" sa jag, och avslöjade världens chocknyhet om att de populära kidsen senare blir tråkiga och ibland fula, och att det som verkligen var något att satsa på var de smarta nördarna, som med all sannolikhet bara blir snyggare och snyggare (och såklart intellektuella). det kanske inte var vad de ville höra, men jag tyckte ändå att de borde vara medvetna om verkligheten.
sen undrade jag hur det är att vara tolv nuförtiden. de smsade med sina mobiltelefoner och sa att alla tjejer mest pratade smink och hår, och att alla killar, verkligen a-l-l-a, poängtearade de med höjda ögonbryn, pratade porr (utom nördarna som pratar matte, förstås). de berättade om hur en inte så populär tjej i klassen klippt av sitt långa ljusa hår och genast såg mycket äldre och coolare ut, och således också fick en massa killar och en massa nya kompisar. Sen satt de två tillsammans med den lilla i det stora badkaret och tävlade om vem som hade lenast ben.
"Jag har inte rakat mig på länge, haha shit kolla!"
"Mitt hår syns inte!"
"Det gör det ju visst! Jättemörka. Du är ju thailändare!"
"Meh! okej men jag har inte rakat mina ben."
"Du sa förut att du hade gjort det! ju. Varför ljög du då?"
Kommer ni ihåg detdära? Att göra eller ljuga om att man har gjort alla vuxensaker för att passa in. Tack och lov att man inte är tolv igen, barn i den övergångsåldern är så fruktansvärt osäkra och villiga att göra vad för skit som helst, och ta vad för skit som helst för att få respekt hos de coola kidsen.
gissa om jag kände mig som en supernanny med en söt och aningen snorig 3-åring på min ena höft och arm, och en nappflaska, dvd-dosa och två salta pinnar i den andra.
därefter var det nattlinne på och tandborstning inne i badrummet, där jag då placerade den lilla på toalettlocket medan jag febrilt letade efter någon rolig tandkräm med bamse på. då jag blev mer och mer orolig att ungen skulle bli otålig eftersom jag inte hittade någon bamsetandkräm någonjävlastans fick det bli vanlig tandkräm. ytterst lite såklart. och då jag aldrig passat så små förut, inte jobbat på dagis eller erfarat yngre syskon, fattade jag inte att ungar hatar vanlig tandkräm. hur ska jag veta? men ja, barn är känsliga mot stark tandkräm och shampoo. nu vet vi det. hennes min påminnde mig om hur jag troligen såg ut när jag för första gången smakade starksprit. och så övertalade jag henne att snällt gapa för då skulle det jobbiga snart vara över.
sen blev det till att värma varm mjölk i en annan nappflaska, bädda ner lilltjejen i dubbelsängen och själv krypa ner på andra sidan för att läsa godnattsagor.
De två tolvåringarna kröp ner på varsin resterade sida av dubbelsängen och lyssnade uppmärksamt på när jag med min teatraliska inlevelse berättade om bondgårdar, gjorde ljudeffekter för alla djuren och avrundade med historien om den lilla pojken vars hund dog och blev till en stjärna i rymden. en stjärna som pojken senare lyckades plocka hem en skugga ifrån, och en skugga som sedan blev till en ny hund.
...eller kanske så gjorde jag mitt bästa av att smyga tyst genom att hoppa mellan ben och katt som låg på täcket, plocka av 20 barnböcker från sängen och släcka nattdukslampan.
jag ringde senare pappan på kung göstas bluesbar och frågade hur allt gick och han sa att han hade skitkul och ursäktade sina partypolare med att han pratade med barnvakten. sen sa han att jag kunde gå hem nu när barnen slocknat.
Directlink:
http://dayviews.com/porslin/295279947/