Tuesday 30 October 2012 photo 2/8
![]() ![]() |
Hästen på bilden känner många som följer mig här. Han heter Lukas och står på en ridskola. Han har jag gått igenom eld och vatten med.
Satt och kollade igenom mina gammla bilder här på bdb och kom till den 11 april 2011. Första bilden där är så kärleks full att mina ögon blev alldeles fyllda med tårar. Började så småning om gråta och va bara tvungen att skriva av mig om hur mycket den här ponnyn betyder för mig.
Det va en tjej vid namn Frida som red Lukas länge. Hyrde honom och tävlade. ALLA såg upp till henne eftersom Lukas va stallets problem ponny och hon va den enda som klarade av honom. Men då frida blev förlång så fick han testa på att gå lektioner igen. och JAG fick honom. Först av alla.
Med darrande händer gick jag in till ponnyn som sparkades och högg efter människor.
första ridpasset va helt otroligt. Det va action det va fart. Men så himla komplicerat. Här kunde inte som på dom andra sitta hänga lite. Här skulle du göra det och det innan du kunde göra det så du kunde göra det.
Min ridlärare va väldigt imponerad av hur bra jag red honom.
Jag fick honom gång på gång på gång.
Vi blev tätare och tätre varandra och helt plötsligt blev JAG den som alla såg upp till. Det va en så maffig känsla!!!!!
Vi började tävla. En LD. Vi gick in på banan, Segrade, och gick ut. Den blågula rosetten fladdrade i vinden. Jag va SÅ lycklig.
När jag red min första tävling frågade ägaren min mamma om vi ville köpa honom... men nej. Det blev inget av.
Den här ponnyn kunde verkligen hoppa. Han visste precis vad som gällde och hur han skulle göra. Han hade ingen vra kapacitet. han hoppade på VILJA.
Träning efter träning, Start efter start. Vi va som gjorde för varandra. Högre och högre upp kom vi.
Sedan kan jag tyvärr inte berätta vad som hände. Men det va andra personer som började rida honom också. Pang och poff så blev han en helt annan häst. Han drog iväg, stegrade, började stanna för hinder. WOW! Vad skulle jag göra?
jag verkligen KÄMPADE med att få tbk den gammla Lukas. Tårar, blod, tid och hopp. Men nej. inget funkade. han va borta.
När jag då slutade rida honom slutade jag även rida helt på ridskolan.
"When the day came when we said goodbye.
I cried all the time.
I love you so much.
And I hope you know that."
Den här ponnyn har tagit mig från dålig till bra rent ut sagt. Tack vare honom kan jag det jag kan idag.
Han är värd ALL kärlek han kan få. <3
Annons
Camera info
Camera NIKON D5000
Focal length 70 mm
Aperture f/8.0
Shutter 1/640 s
ISO 500