Wednesday 3 December 2014 photo 1/1
|
"Drogar bort" mina negativa känslor med socker, medicin och, ibland, skärande. Jag vet att det inte är bra alls, men jag vet inte riktigt hur man gråter längre. Det sitter fast så långt där inne. Någon som vet hur man lär sig gråta igen?
Annons
Windspiel
Mon 8 Dec 2014 08:50
För mig betyder långt inne något som funnits där länge, och som man av olika anledningar inte bearbetat fullt ut, eller inte alls. Som BullTerror skrev kan det vara svårt att lära sig eftersom det möjligtvis är det mest personliga som finns...
För mig handlar det dock just om att gå tillbaka i tiden med hjälp av olika konstformer och uttryck, något som får det där såret på själen att bli mer ytligt. År sökande efter mer komplett förståelse av mitt förflutna har hjälpt mig oerhört, och till slut blir man helt enkelt en person som kan gråta också.
För mig handlar det dock just om att gå tillbaka i tiden med hjälp av olika konstformer och uttryck, något som får det där såret på själen att bli mer ytligt. År sökande efter mer komplett förståelse av mitt förflutna har hjälpt mig oerhört, och till slut blir man helt enkelt en person som kan gråta också.
sodergardfia
Mon 8 Dec 2014 09:32
Jag håller på och försöker gå bakåt i tiden genom skrivande. Vet inte om det är vad du menade, men det är en konstform jag tycker om
Melflickan
Fri 5 Dec 2014 21:43
Jag brukar läsa en riktigt sorglig bok, eller titta på Björnbröder. Den gråter jag i princip alltid till. Om tårarna får komma över något annat släpper det oftast, då kan det gå att gråta över allt som är fel.
sodergardfia
Mon 8 Dec 2014 03:35
superbra idé! Jag kan ta och lyssna på musik som ger mig tårar; musik rör mig mer än böcker och film. Tack för idén!!!
Anonymous
Thu 4 Dec 2014 16:38
Det är inget man lär sig, när du når bristningsgränsen kommer det av sig själv.
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/psykisksjukdom/519169714/