Har precis övningskört in Elin och Line till Grästorp. De va nära vi glömde mamma och åkte iväg själva, vilket inte var speciellt uppskattat. Sedan var de även ett krampanfall i foten precis innan rondellen i smärgels kurva, plus att mobilen ringde precis då - vilket utlöste ett traumatiskt paniktillstånd enligt mig. tutan i bott och foten i luften för att väcka den - samtidigt som jag försökte få upp dendär j*vla mobilen ur fickan fick mamma riktigt arg, och hotade med att jag aldrig skulle få köra mer. Det gick över när jag förklarade hur tankebanan sett ut i huvet på mig, och jag fick fortsätta köra. (bara lite vita lögner, jag tittade i backspegeln och de var ingen bil där å blablabla.. skitsnack!) Sen nästa gång svarade jag i mobilen. (dumhuve) och mamma slet den te sig och knappa stackars pappa som inte hade en aning.

Sen hoppa jag av tre kilometer hemifrån och sprang hem. Måste verkligen få säga att jag hade ett sjuhelvetes tempo för att inte ha ngn kondis över huvud taget! PLus att de var på tom mage för dagen!

men även fast jag har vart med om så mycket idag, så känns allt fortfarande konstigt.. jag vet inte varför.

fest me jesper å johannes å alla hos billy ikväll? hemmakväll ikväll? ledsen kväll? glad kväll?
Herregud va allt känns knäppt..

stannar nog hemma och ser på titanic så jag får gråta lite..
det är väl det bästa?
var himla skönt att komma upp på berget för lite privat tid förut.
Godnatt i förskott.
Finns alltid på mobben

.

<3 puss på dej .