Thursday 30 April 2009 photo 5/10
|
Jag älskar snön Del 1
Jag älskar snön.
Den är vit,
oskyldig,
men ändå så kall.
Det får mig att minnas en flicka som led av deppression.
Hon var oskyldig,
men frös ute all hjälp hon erbjöds,
i tron om att den inte kunde hjälpa just henne.
Hon satt på sitt rum och lyssnade på så hög musik,
att ingen hörde henne gråta.
Hon sökte aldrig lyckan,
utan satt bara så sitt rum och lät sig själv försvinna in i en olycklig kärlek,
en omöjlig önskedröm.
Hon trodde aldrig att hon förtjänade ett bättre liv.
Hon satt bara vid datorn och skapade ett lyckligt liv i rollspel.
Och någonstans tyckte hon att hon förtjänade ett straff,
utan att veta att hon aldrig förtjänade att bli straffad,
inte på sättet hon blev straffad på.
Annons