sitter och teoriserar kring mitt undermedvetna, och hur undermedvetet en del saker kan vara om jag medvetet tänker kring huruvida det jag gör eller inte gör är undermedvetet. jag vet inte om denna mening är förståelig, den var det i mitt huvud när jag skrev den, men det är ingen garanti för något.

mina julstjärnor håller på att dö lite smått igen för att jag glömde dra upp rullgardinerna förrän vid tvåtiden, men de har vatten och efter att ha sett solen lite så verkar de må bättre. jag låter som en fruktansvärt ensam människa, har inte ens någit djur att skriva om. skriver om mina blommor istället. lika bra, kanske. jag är ju djurhatare, eller något åt det hållet, fast jag har drag av att vara en galen katt-tant också. fast jag har inga katter. vill ha en katt, ibland, men nejnejnej. dålig idé.

kanske borde jag ta och äta något, funderar på att köpa något som jag kan fika såhär nu på lucia. för det är lucia idag, då ska man fika. fikafikafika. men samtidigt så blir man lite rolig i huvudet när man äter lite för lite, det går som så bra att skriva då och det kanske är bra t.o.m. förutom att det ibland är så dåligt att man vill gråta, ser man, när man läser igenom det vid ett senare tillfälle när huvudet är som det ska ska vara.

jag skrattade nästan tills jag grät, tidigare. oj vad jag känner att jag attention whore-ar nu, eller något, men ingen uppmärksamhet ska läggas på detta. jag vill ha en fin klänning på balen om jag nu ska gå, men då måste jag vara smal, men då måste jag jag anstränga mig och så kan vi ju inte ha det. jag är en av de där tjocka tjejerna som jag avskyr, som bara klagar och klagar och är elak mot andra, men aldring ens anstränger sig för att se bättre ut själv. man kommer bara så långt på ursäkter, och bakomliggande orsaker och allt vad man nu kan säga. men det är så lätt att vilja ha det så att alla andra ska göra allting för en, men hur någon ska kunna det i det här fallet har jag ingen aning om.

ska borsta mitt hår nu, hoppa in i duschen. kanske äta först. så att man orkar stå upp när man duschar, även fast det är så skönt att sitta ner. mitt liv försvinner mitt framför ögonen på mig och jag kna inte hejda det och jag vet inte vad jag vill göra med min framtid för framtiden är nu och jag oroar mig. om jag fick välja så skulle jag aldrig vilja göra något vettigt, skulle bara resa och bo på ställen och sedan fly när det blir för jobbigt på ett eller annat sätt. jag vill till alperna nu. men alperna som de är på sommaren, inte som de är nu. de är läskiga, de bergen, men så otroliga att man tappar andan. lite som när man simmar för långt under vatten och man behöver uppuppupp men inte kommer upp tillräckligt fort men man ändå tar sig tid att titta på omgivningen.

Varför borstar man håret innan man duschar? .__.