Wednesday 28 March 2012 photo 1/2
|
- william saroyan
Igår dansade jag på altanen i solen och duggregnet och kände mig fri
Och vacker
Och som om jag kan älska och älskas
Och jag grät, för världen kunde vara vacker igen för mig och inte bara på avstånd
(Mitt hår var långt och utsläppt och smålockigt när det fastnade i vinden.)
Jag minns somrar som har varit, lyssnar på musik och känner minnen än starkare. Att en låt kan få en att känna den varma luften och de heta stenarna genom handduken, känna doften av hav och salt som torkar på huden. Känna solen värma upp hela ens person, känna frid, känna lycka över en främmande plats i världen.
Jag har saknat detta, har bott för mycket i mitt huvud utan tid och rum. I mina tankar och idéer. Jag måste ta och bo lite mer i världen också.
Och vacker
Och som om jag kan älska och älskas
Och jag grät, för världen kunde vara vacker igen för mig och inte bara på avstånd
(Mitt hår var långt och utsläppt och smålockigt när det fastnade i vinden.)
Jag har saknat detta, har bott för mycket i mitt huvud utan tid och rum. I mina tankar och idéer. Jag måste ta och bo lite mer i världen också.