December
Tuesday 2 September 2008 photo 1/1
|
Jag satt och läste igenom gamla word dokument, texten på den 28e. Och jag ser hur mycket jag klagar, jag hänger upp mig på småsaker. Jag klagar på livet, kärlek, vänner osv. Varför i helvete gör jag det? Jag vinner inget på att klaga. Jag bara läser det jag skriver och tycker synd om mig. Det får mig inte att må bättre. Och det får små saker att bli stora saker. Helvete, jag är lycklig liksom. Jag har inget att klaga på. Jag har mina vänner, det räcker. Kärlek, palla leta? Det kommer när det kommer. Om det ändå inte är rätt person ska man väl ge fan i kärlek. Ta det som det kommer? Jag känner lycka nu. För första gången på väldigt länge. Det känns som att fler och fler problem bara försvinner ur världen, aight. Händer väl fortfarande småsaker, men jag ska sluta ta åt mig av saker som jag inte borde ta åt mig av. Börja se saker positivt, sluta vara emo-lukas som jag vart senaste året. Jag förstår er som vart förbannade på mig, jag har vart egoistisk. En idiot. Men jag har bestämt mig, jag ska förändras på de punkterna. Bli en ny lukas helt enkelt. Och det känns så jävla skönt, för jag ska fan klara detta.
Jag har inte känt lycka på hur länge som helst. Jag har inte velat känna lycka. Jag har velat att folk ska ha sympati för mig. Det är slut med det. Jag är lycklig, jag har det jag behöver. Visst, några mille på kontot hade väl inte vart hel fel. Men det ska jag också ha. Jag ska bli framgångsrik. Jag har alltid haft en dröm om att slå igenom, bli en person folk ser upp till. Och det ska jag bli, utan de miljonerna eller ej. Har man en dröm ska man iallfall försöka leva den anser jag. Och just nu känns det som att jag kommer lyckas, jag lär mig mer och mer och blir en bättre person hela tiden. Och det har jag några personer att tacka för. Jag tänker inte nämna några namn, men ni som stått ut med mig och följt med mig hit, ni vet vilka ni är. Ni som funnits där. Tack. Ni är bäst.
No more tears, no more sadness. Jag är glad nu, och jag har inga planer på att bryta den trenden.
Jag har inte känt lycka på hur länge som helst. Jag har inte velat känna lycka. Jag har velat att folk ska ha sympati för mig. Det är slut med det. Jag är lycklig, jag har det jag behöver. Visst, några mille på kontot hade väl inte vart hel fel. Men det ska jag också ha. Jag ska bli framgångsrik. Jag har alltid haft en dröm om att slå igenom, bli en person folk ser upp till. Och det ska jag bli, utan de miljonerna eller ej. Har man en dröm ska man iallfall försöka leva den anser jag. Och just nu känns det som att jag kommer lyckas, jag lär mig mer och mer och blir en bättre person hela tiden. Och det har jag några personer att tacka för. Jag tänker inte nämna några namn, men ni som stått ut med mig och följt med mig hit, ni vet vilka ni är. Ni som funnits där. Tack. Ni är bäst.
No more tears, no more sadness. Jag är glad nu, och jag har inga planer på att bryta den trenden.
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/pussbaby/261714605/
Visa toppen
Show footer