February
Wednesday 12 November 2008 photo 1/2
|
En klagosång stiger i natten.
På himlen står månskäran ny.
En varghane ensam som ylar, med nosen mot himmelens sky.
I storskogen, grönaste borgen,i ångande dofter av vår,
där ylar han högt nu om sorgen, men jägarn har följt hans spår.
Han miste sin älskade en vinterdag.
Vit snö blev röd.
Ja, jägarens träffsäkra kula, blev då hans älskades död.
En kvinna i byn hör nu sången och känner en ångest, går ut.
En varghane som lider i skogen, en klagan som aldrig tar slut.
Hon ropar till jägaren: Sluta!
Du får inte skjuta en till!
Men jägaren struntar i mannen, för döda är just vad han vill:
Att döda ett rovdjur är styrka,
Att döda ett rovdjur är makt,
Att döda ett rovdjur är status och vargen är värd hans förakt.
Då ställer sig kvinnan i vägen, mitt mellan varghanen och kvinnan.
Tillsammans med varghanen hon ylar
- förvånas själv av att hon kan.
Men jägaren höjer sin bössa och siktar och skottet går av.
Två ylande vargsjälar i skogen, nu går dom tillsammans i grav
På himlen står månskäran ny.
En varghane ensam som ylar, med nosen mot himmelens sky.
I storskogen, grönaste borgen,i ångande dofter av vår,
där ylar han högt nu om sorgen, men jägarn har följt hans spår.
Han miste sin älskade en vinterdag.
Vit snö blev röd.
Ja, jägarens träffsäkra kula, blev då hans älskades död.
En kvinna i byn hör nu sången och känner en ångest, går ut.
En varghane som lider i skogen, en klagan som aldrig tar slut.
Hon ropar till jägaren: Sluta!
Du får inte skjuta en till!
Men jägaren struntar i mannen, för döda är just vad han vill:
Att döda ett rovdjur är styrka,
Att döda ett rovdjur är makt,
Att döda ett rovdjur är status och vargen är värd hans förakt.
Då ställer sig kvinnan i vägen, mitt mellan varghanen och kvinnan.
Tillsammans med varghanen hon ylar
- förvånas själv av att hon kan.
Men jägaren höjer sin bössa och siktar och skottet går av.
Två ylande vargsjälar i skogen, nu går dom tillsammans i grav
Visa toppen
Show footer