August
Thursday 9 April 2009 photo 2/4
|
Sverige 2020
Det är en regnig dag, jag kliver upp för att göra mig i ordning för jobbet. Kameran på väggen noterar att jag rör på mig, inget jag lägger märke till eftersom jag är så van med det. Jag fäller upp skärmen ur bordet och skriver in mitt personnummer för att komma åt internet för att läsa dagens manipulerade och censurerade nyheter. Ingenting av intresse idag heller. Jag äter en smidig frukost under kameran på väggen som noterar varje rörelse. Jag säger sedan åt hustelefonen att ringa upp min vän eftersom vi ska gå tillsammans till jobbet. Den vita inredningen i min enkla tvåa på tolfte våningen är så tråkig att jag på senare tid drabbats av depression.. Fyra signaler, min vän svarar inte, antingen har han redan gått eller så har han inte vaknat än. Myndigheterna lär ska veta, men där arbetar inte jag. Kollar lite snabbt kalendern i datorn och konstaterar att jag ska till sjukvårdscentralen i morgon eftersom mitt spårchip börjat klia under huden igen, sedan ska jag dessutom träffa psykologen eftersom min missanpassning till dagens standard gör mig lidande. De har alltid en lösning.
Jag lämnar lägenheten via höghastighetshissen, trappor existerar inte längre, eller de finns, men de får endast beträdas vid fara. Dagens samhälle har inte tid att gå sakta. Allt måste gå fort, allt måste vara korrekt, minsta avvikelse noteras och arkiveras för behandling av myndigheterna. Väl på jobbet så får jag uppge mitt personnummer för att få komma in, så att allt går till på rätt sätt. Ingen vet vad jag heter längre, jag är bara ett nummer i systemet, och ska jag vara ärlig så vet jag inte namnet på någon mer än min barndomsvän. De flesta har glömt sina namn och heter sina personnummer. Kamerorna följer mig när jag går till kontoret för att sätta mig vid arbetsdatorn, och även här får jag logga in med mitt personnummer. Det är för att bekräfta vem jag är och för att jag ska kunna spåras om jag gör något avvikande vid datorn. Timmarna går, mitt jobb är väldigt tråkigt. Jag arbetar med att utveckla och förbättra mjukvaran hos myndigheternas servrar. Ett ganska respektabelt arbete, men fortfarande väldigt tråkigt.
När jag väl får gå från jobbet så kommer jag på att jag måste handla mat, jag går in i den lilla butiken och går fram till terminalen. I den fullsmockade menyn så väljer jag ut de varor jag behöver och avslutar sist med mitt personnummer. Jag minns fortfarande de där dumma plastkorten man hade för ett par år sedan med massa extrakoder.. Nu har man ett personkonto bundet till sitt personnummer så att myndigheterna alltid kan se hur mycket pengar jag har och kan analysera min förbrukning. Det ljuder en signal och ut kommer min kasse med varorna.
Väl hemma igen så lagar jag till en enkel lunch på den nya avancerade spisen de böt häromåret, snabb är den, men det är ny standard där jag bor nu. Jag sätter mig vid min vägg-TV, äkta vägg-TV inte det där som de kallade för vägg-TV för ett tio år sedan. Tapeten flyter undan och det visar sig vara nyheter, mer censurerade nyheter av myndigheterna. En grupp rebeller har gripits idag och omhändertagits. Fortfarande finns de där ut som kämpar för ett fritt samhälle, det är lönlöst, myndigheterna har för bra verktyg idag. Man kan inte leva utan att låta sig vara en del av systemet. Allt du gör lämnar spår. Du måste ha licens för allt och du måste alltid uppge ditt personnummer om du ska ansluta till sociala nätverk så att myndigheterna vet vem som är vem. Gör du något fel så tas du in på förhör och jag har hört att det slutar riktigt illa.
Jag kryper ner i min säng efter den långa dagen och kameran på väggen slocknar då jag inte rör på mig längre. Sömntabletten börjar verka och ännu en dag är över i 2020-talets Sverige.
(Skrivet som ett utdrag ur en dagbok från framtiden.)
Är det så här vi vill ha det?
Sverige lägger upp förslag för fler övervakningslagar och direktiv än något annat land i världen och följer dessutom allt vad EU matar oss med.
Vakna Svenska folket, ni är snart ångar i ert eget land, i er själva.
Rösta Piratpartiet i EU-valet i juni!
Rösta Piratpartiet i Sverige-valet 2010!
Det är din frihet, integritet och yttrandefrihet som står på spel!
http://pzyco.bilddagboken.se/p/upload.html?year=2009&month=4&day=9&html=1#118
Sverige 2020
Det är en regnig dag, jag kliver upp för att göra mig i ordning för jobbet. Kameran på väggen noterar att jag rör på mig, inget jag lägger märke till eftersom jag är så van med det. Jag fäller upp skärmen ur bordet och skriver in mitt personnummer för att komma åt internet för att läsa dagens manipulerade och censurerade nyheter. Ingenting av intresse idag heller. Jag äter en smidig frukost under kameran på väggen som noterar varje rörelse. Jag säger sedan åt hustelefonen att ringa upp min vän eftersom vi ska gå tillsammans till jobbet. Den vita inredningen i min enkla tvåa på tolfte våningen är så tråkig att jag på senare tid drabbats av depression.. Fyra signaler, min vän svarar inte, antingen har han redan gått eller så har han inte vaknat än. Myndigheterna lär ska veta, men där arbetar inte jag. Kollar lite snabbt kalendern i datorn och konstaterar att jag ska till sjukvårdscentralen i morgon eftersom mitt spårchip börjat klia under huden igen, sedan ska jag dessutom träffa psykologen eftersom min missanpassning till dagens standard gör mig lidande. De har alltid en lösning.
Jag lämnar lägenheten via höghastighetshissen, trappor existerar inte längre, eller de finns, men de får endast beträdas vid fara. Dagens samhälle har inte tid att gå sakta. Allt måste gå fort, allt måste vara korrekt, minsta avvikelse noteras och arkiveras för behandling av myndigheterna. Väl på jobbet så får jag uppge mitt personnummer för att få komma in, så att allt går till på rätt sätt. Ingen vet vad jag heter längre, jag är bara ett nummer i systemet, och ska jag vara ärlig så vet jag inte namnet på någon mer än min barndomsvän. De flesta har glömt sina namn och heter sina personnummer. Kamerorna följer mig när jag går till kontoret för att sätta mig vid arbetsdatorn, och även här får jag logga in med mitt personnummer. Det är för att bekräfta vem jag är och för att jag ska kunna spåras om jag gör något avvikande vid datorn. Timmarna går, mitt jobb är väldigt tråkigt. Jag arbetar med att utveckla och förbättra mjukvaran hos myndigheternas servrar. Ett ganska respektabelt arbete, men fortfarande väldigt tråkigt.
När jag väl får gå från jobbet så kommer jag på att jag måste handla mat, jag går in i den lilla butiken och går fram till terminalen. I den fullsmockade menyn så väljer jag ut de varor jag behöver och avslutar sist med mitt personnummer. Jag minns fortfarande de där dumma plastkorten man hade för ett par år sedan med massa extrakoder.. Nu har man ett personkonto bundet till sitt personnummer så att myndigheterna alltid kan se hur mycket pengar jag har och kan analysera min förbrukning. Det ljuder en signal och ut kommer min kasse med varorna.
Väl hemma igen så lagar jag till en enkel lunch på den nya avancerade spisen de böt häromåret, snabb är den, men det är ny standard där jag bor nu. Jag sätter mig vid min vägg-TV, äkta vägg-TV inte det där som de kallade för vägg-TV för ett tio år sedan. Tapeten flyter undan och det visar sig vara nyheter, mer censurerade nyheter av myndigheterna. En grupp rebeller har gripits idag och omhändertagits. Fortfarande finns de där ut som kämpar för ett fritt samhälle, det är lönlöst, myndigheterna har för bra verktyg idag. Man kan inte leva utan att låta sig vara en del av systemet. Allt du gör lämnar spår. Du måste ha licens för allt och du måste alltid uppge ditt personnummer om du ska ansluta till sociala nätverk så att myndigheterna vet vem som är vem. Gör du något fel så tas du in på förhör och jag har hört att det slutar riktigt illa.
Jag kryper ner i min säng efter den långa dagen och kameran på väggen slocknar då jag inte rör på mig längre. Sömntabletten börjar verka och ännu en dag är över i 2020-talets Sverige.
(Skrivet som ett utdrag ur en dagbok från framtiden.)
Är det så här vi vill ha det?
Sverige lägger upp förslag för fler övervakningslagar och direktiv än något annat land i världen och följer dessutom allt vad EU matar oss med.
Vakna Svenska folket, ni är snart ångar i ert eget land, i er själva.
Rösta Piratpartiet i EU-valet i juni!
Rösta Piratpartiet i Sverige-valet 2010!
Det är din frihet, integritet och yttrandefrihet som står på spel!
7 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/pzyco/353232202/
Visa toppen
Show footer