December
Thursday 22 January 2004 photo 1/1
|
Idag så känner jag bara behovet av att whina
så det tänker jag göra nu
Allt borde verkligen vara bra. Men, ´jag känner mig bara så jävla onödvändig.
Så känns det hela tiden.
Jag har inget problem med att jag kanske inte passar in och är som alla andra.
Men jag tänker inte som alla andra, så jag kan inte vara som alla andra. Jag vill inte vara som alla andra.
Men allting känns som skit ändå.
Det är inte det att alla mina "vänner" i skolan bryr sig åh så mycket. Jag betyder inget för dem, så varför ska dom betyda något för mig? Att jag blir ignorerad av dom skiter jag i fullständigt i. Men, skulle det skada att vara trevliga? Att inte säga en jävla förolämpning så fort man får chansen? Ni undrar varför jag är frånstötande, asocial, konstig, aggressiv, våldsam och bara bryr mig om skolämnena .. Funderat på att det kanske har en anledning? Att det kanske beror på att ni är så jävla irriterande, elaka, omogna, äckliga, fula på insidan och bara fyllda med skit? Nejdå. Det är Julia som är konstig, bryr sig bara som skolan och inte har några vänner. Din mamma har inga vänner. Så som ni håller på med varann, det är fan ni som inte har några riktiga vänner. Jag däremot har riktiga vänner. Jag behöver er inte. Ni behöver inte mig. Vi behöver inte varann på något plan alls. Jag längtar tills den dagen jag slutar nian och vet att jag inte kommer se de flesta av er igen. Så jävla underbart. Handen på hjärtat. Ni är bara korkade. Se bara på vad ni gör av era liv. Ni är korkade och jag är smart. Jag duger. Ni är de enda som inte ser det. Och jag bryr mig inte, jag behöver inte er.
Men tills dess, det skadar inte att vara trevlig.
Och nu till lite mer angsty saker istället för bara bitterheter ...
Jag tror att jag snart kommer börja tänka för mycket igen. Det går aldrig bra när jag tänker för mycket. Just nu så är min hjärna bara blank hela tiden ... Och om jag tänker så är det inget positivt. Jag försöker. Men det funkar inte riktigt.
Jag skulle vilja prata med någon. Ingen psykolog eller teraput, utan med någon vän. Men alla verkar undvika mig känns det som. Om jag försöker få kontakt med någon så är personen bara upptagen med något annat och planerat något till dagen som jag skulle vilja va på. Skulle helst bara vilja gråta ut hos någon. Men när det känns som om ingen vill lyssna så blir det bara värre. Juste, jag har börjat fått mina panikångestattacker igen. Låg i fosterställning i typ .. 20 minuter igår och kanske 30 idag ... i tisdags och söndags var det också lite.
Känner mig bara allmänt bitter och .. ensam.
Vet inte riktigt hur jag kan beskriva det ... Men jag vet inte riktigt om jag klarar av att vara på sånt här humör nu.
Så .. Nu ska jag gå och spendera min helg ensam med mina böcker igen.
Fast måste bara komma ihåg att göra matten, engelskan, no-n och tyskan också .. annars så kommer jag inte kunna få G tror jag. Iallafall på engelskan och no-n. Måste försöka få upp biologin till VG iallafall ... Och tyskan och engelskan till MVG annars kommerj ag bara gå och angsta över det ...
Over and out
så det tänker jag göra nu
Allt borde verkligen vara bra. Men, ´jag känner mig bara så jävla onödvändig.
Så känns det hela tiden.
Jag har inget problem med att jag kanske inte passar in och är som alla andra.
Men jag tänker inte som alla andra, så jag kan inte vara som alla andra. Jag vill inte vara som alla andra.
Men allting känns som skit ändå.
Det är inte det att alla mina "vänner" i skolan bryr sig åh så mycket. Jag betyder inget för dem, så varför ska dom betyda något för mig? Att jag blir ignorerad av dom skiter jag i fullständigt i. Men, skulle det skada att vara trevliga? Att inte säga en jävla förolämpning så fort man får chansen? Ni undrar varför jag är frånstötande, asocial, konstig, aggressiv, våldsam och bara bryr mig om skolämnena .. Funderat på att det kanske har en anledning? Att det kanske beror på att ni är så jävla irriterande, elaka, omogna, äckliga, fula på insidan och bara fyllda med skit? Nejdå. Det är Julia som är konstig, bryr sig bara som skolan och inte har några vänner. Din mamma har inga vänner. Så som ni håller på med varann, det är fan ni som inte har några riktiga vänner. Jag däremot har riktiga vänner. Jag behöver er inte. Ni behöver inte mig. Vi behöver inte varann på något plan alls. Jag längtar tills den dagen jag slutar nian och vet att jag inte kommer se de flesta av er igen. Så jävla underbart. Handen på hjärtat. Ni är bara korkade. Se bara på vad ni gör av era liv. Ni är korkade och jag är smart. Jag duger. Ni är de enda som inte ser det. Och jag bryr mig inte, jag behöver inte er.
Men tills dess, det skadar inte att vara trevlig.
Och nu till lite mer angsty saker istället för bara bitterheter ...
Jag tror att jag snart kommer börja tänka för mycket igen. Det går aldrig bra när jag tänker för mycket. Just nu så är min hjärna bara blank hela tiden ... Och om jag tänker så är det inget positivt. Jag försöker. Men det funkar inte riktigt.
Jag skulle vilja prata med någon. Ingen psykolog eller teraput, utan med någon vän. Men alla verkar undvika mig känns det som. Om jag försöker få kontakt med någon så är personen bara upptagen med något annat och planerat något till dagen som jag skulle vilja va på. Skulle helst bara vilja gråta ut hos någon. Men när det känns som om ingen vill lyssna så blir det bara värre. Juste, jag har börjat fått mina panikångestattacker igen. Låg i fosterställning i typ .. 20 minuter igår och kanske 30 idag ... i tisdags och söndags var det också lite.
Känner mig bara allmänt bitter och .. ensam.
Vet inte riktigt hur jag kan beskriva det ... Men jag vet inte riktigt om jag klarar av att vara på sånt här humör nu.
Så .. Nu ska jag gå och spendera min helg ensam med mina böcker igen.
Fast måste bara komma ihåg att göra matten, engelskan, no-n och tyskan också .. annars så kommer jag inte kunna få G tror jag. Iallafall på engelskan och no-n. Måste försöka få upp biologin till VG iallafall ... Och tyskan och engelskan till MVG annars kommerj ag bara gå och angsta över det ...
Over and out
Comment the photo
varför appearade en post från 2006 som ny? o_o *kolla inte på datum*
Åhå jaja =w= Kötta mig inte~
Härlig känsla med, med att kännas onödvänding. Men det är bra att du är stark, att du inte klandrar dig själv.
Det kräver styrka. Den har du.
När du har gått ut nian, så börjar gymnasiet, och där är acceptansen och EQ (EQ är som IQ, men på emotionellt plan ^^) mycket högre.
Kämpa på, du klarar det! Men spamma mig på msn, really. Jag kanske inte kan höra dig, och du inte kan höra mig. Men vi kan iaf chatta på msn. Jag kan, vill supporta dig så gott jag kan.
Alla förtjänar en chans att få prata ut, och ha en axel att gråta mot. Även om jag bara kan erbjuda en virtuell axel av texter på en skärm.
Var stark. Du klarar det! ^^ <3
<br />
Tack .. Jag försöker liksom klara mig igenom allt med att tänka på att helgen snart kommer och att jag kan träffa mina vänner, och att jag förhoppningsvis kommer klara mig tillsist. För, seriöst, finns det dåliga saker så måste det finnas bra saker. Det är bara så. Så har det alltid varit. Det är en balans som jag iallafall tror på. <br />
<br />
Tack så mycket ... när jag skrev den där ranten så var jag extremt trött på hela mitt liv och hur allting bara gick fel. Jag blir så ibland, annars så brukar jag vara bitter men ändå väldigt positiv, fast på ett realistiskt sätt. <br />
<br />
Jag vilar jättegärna på din virtuella axel ifall jag skulle behöva det <br />
<3
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/qu33nofh3arts/438900786/
Visa toppen
Show footer