Först har vi normala människor. Sen finns det vettiga människor. Sen dom som är bra, dom som är awesome, dom som är smarta, talangfulla, kreativa och påhittiga. Sen så har vi oss två.

"We've been through the good and the bad times, we've been through them all". Du åkte härifrån för ungefär tre timmar sedan, och när jag hörde ytterdörren där uppe stängas och du gick förbi fönstret så ville jag ropa tillbaka dej. Jag saknar dej redan så att det gör ont, du är en så stor del av mej! Du är verkligen som min syster, någon jag aldrig kommer kunna leva utan. Man brukar ju prata om "äkta kärlek" en jävla massa, men aldrig pratas det om "äkta vänskap". För det är vad jag anser att vi har, en riktigt jävla äkta vänskap som jag aldrig vill ska ta slut. Allt kändes tyngre när du försvann ut ur rummet, när jag vaknade utan att höra dej halvt dö av trötthet borta i din säng, när jag åt frukost utan någon att meningslöst stirra i ögonen och inte behöva säga ett enda ord bara för att vi båda vet att det inte finns något som behövs sägas.

Du är den personen jag helt plötsligt kan krama utan anledning, och du bara kramar tillbaka. Du är personen jag kan ringa mitt i natten bara för att höra någons röst, och du blir aldrig sur över att jag väckt dej. Du är Linda Sundbris, och jag blir alltid glad när jag hör någon nämna ditt namn, för jag vet att du alltid finns där i vått och torrt, genom eld och vatten. Jag vet att vi alltid kommer vara vänner, åtminstone är det något jag hoppas av hela mitt hjärta.

Jag älskar dej, Linda!
/Amanda

Annons

The photo has no tags

December 2011