Klockan 15.03.

Vi hade precis dragit över påvår svenskalektion. Våran lärare stod framåtböjd över katetern och jag spändeögonen i hennes urringning. Jag flanerade ut ur klassrummet och begav migvidare in i datorsalen. Min manliga gympalärare satt och rynkade pannan. Hanhade just satt betyg på sina nästkommande elever. Jag satte mig vid en av de gråacompaqdatorerna. Jag slår på skärmen och ett starkt sken lyser upp mittansikte. Tangenterna trycks ned av mina nednötta fingrar när jag skriver inmitt användarnamn och mitt lösenord. Jag möts av ett ostädat skrivbord.Ikonerna skapar en hel värld av möjligheter men jag väljer att klicka in mig påInternet Explorer och någon hade ändrat startsidan till www.lunarstorm.se.Jaja, jag knappar in bilddagbokens adress. Jag får återigen slå in användarnamnoch lösenord. Allt ska vara säkert och helt jävla onödigt i denna mediabaseradevärld. Vänner (1) står det i mitten av skärmen. Jag blir nyfiken. Den optiskamusen skär i ekbordet. Musknapp 1 trycks ned och in kommer jag på envännersida. "mirjamhagstrom" har tydligen lagt ut en bild. Jajatänker jag... Säkert en bild på en hund. Återigen blir jag nyfiken och kan intestå emot att surfa in på en ny sida. Allt är så otroligt med internet! Sidanladdar och laddar (tack bilddagboken för eran snabba server!) men efter mångaom och men är jag äntligen framme och ser den nya sidan. Jag klickar givetvispå den orangelysande siffran och möts av en otroligt vacker bild. En tjej varshår är lysande brunt. Hennes ögon glittrade likt nylagd snö en vinternatt igatulyktornas sken. Min puls ökade. Jag kände svetten pärlade ned för minpanna. Fortsatte ned mot min nyrakade kind. En dropp föll på bordet. Jagtorkade genast bort den med min gråa collegetröja. En våt fläck uppstår iändarmen av tröjan. Tillbaka till bilden!! Bildtexten lyder ungefär "nisom inte är fattiga och har mobiler skriv era nummer annars blåser jag skallenav er med min fars stridsvagn!". Jag blev rent utsagt chockad. Den pulssom jag nyss tyckte var hög var nu... Obeskrivligt hög... (har du känt detnågon gång? svara i pm!) Svetten började rinna som en fors och dropparna blevfler och fler vilket resulterade i att det såg ut som att jag varit med i enwet-collegetröja-contest efter att jag fått torka upp alla svettdroppar. Jagkände mig diskriminerad. Att hon ber MIG(?!) lägga ut mitt nummer RAKT UPP OCHNER rätt ut på det farliga internet. Ja, du hörde(eller såg?) rätt, just detinternet som är så välomtalat. Där Hitler planerade sina koncentrationsläger. DärGeorge Bush förklarade krig mot Afghanistan. Där min gympalärare surfadebögporr. Jag stängde av skärmen. Jag kände hur svetten slutade forsa. Iställetkände jag tårarna sippra ut ur mina ögon. Jag började få andnöd. Tur att jaghade med mig mina wienerbröd! Jag mumsade i mig ett wienerbröd. Smulorna la sigsom en snöbädd. Tårarna slutade rinna. Andnöden försvann. Jag samlade mod ochtillslut vågade jag slå på skärmen igen. Jag nöp mig själv i armarna för attsäkerställa att det inte var en dröm. Det var verklighet. Musen på skärmenförflyttade sig seggående mot "Rapportera". Jag tryckte. Det ärsådana här bildtexter som vi på 60-talet fruktade att de skulle komma. Visst,vi kanske fejkade månlandningen. Det kanske inte var Osama Bin Laden som bombadeWorld Trade Center. Men en sak är säker. Jorden var på väg att gå under. Alltvar en stackars 14-årings fel som inget bättre vet. Jag tror knappast att hon iden tidstund hon la ut denna bild och skrev bildtexten inte tänkte på att justdetta skulle döda alla hennes nära och kära. Jag hoppas ni tar åt er av minaåsikter. Att ni läst med inlevelse. Att ni känt mina känslor. Ser jag bildennästa torsdag jag slutat svenskan, då tänker jag göra en skriftligpolisanmälan. En sådan där jag använder min kulspetspenna till. Jag kommer låtahanden leda spetsen och forma bokstäverna som kommer att leda till eranundergång, kanske jordens? Det kommer skrika i pappret som en krita i engriffeltavla. Jaja, det var bara mina 50 cent! Er Eder Tillgivne,Anonym_Bilddagbok_Arg

hur fan orkar jag skriva allt det?