November
December 2009
1/24 En sommarmorgon varm och ljus En tomte lämnade sitt hus Han flydde hemmets enkla prakt Han var så trött på denna trakt
2/24 Så småningom han sällskap fick Han stötte på en lustig prick Det var en man med röst så vän som frågade: "Vart skall du hän?"
3/24 Och tomten svarade: "Vem vet? För mig är det en hemlighet." "Jag följer med", sa mannen då "dit vägen leder, vill jag gå."
4/24 Och glatt sa tomten ”Följ med mig!” Han kunde inte säga nej Så mannen följde honom bort Och vänner blev de inom kort
5/24 Vart vägen förde gick de så Tills vägen delades i två Att välja håll blev nu rätt svårt Så vännerna, de skiljdes åt
6/24 Ty mannen valde högersväng Dit värdshus fanns med mat och säng Men tomten ville ej ta rast Längs vänster väg, han gick med hast
7/24 I mången dag han knega' på Tills hösten kom, så kall och grå Han ångrade då sitt bittra val Och fick nu lida alla kval
8/24 Hans stolthet var dock inte själpt Ty detta hade inte hjälpt Att gå omkring och vara tvär Är meningslöst när man frusen är
9/24 Han fortsatte gå mot okänt mål En tomte trots allt mycket tål "Vad gör egentligen köld och rugg", tänkte han tyst, "inte ett dugg!"
10/24 Men sedan kom vintern med snö och is Nog så krångligt, på alla vis Ty tomten var tröt och magen liten Den kalla hösten hade gjort honom sliten
11/24 Med gnagande hunger han sökte sig bort Till ett hus där det både var varmt och torrt Han knacka' på dörren men släpptes ej på Så med tungt mod han vände och fortsatte gå
12/24 Så vilsen och ensam han irra' omkring Av mat, rum och värme han bjöds ingenting Han önskade endast en hjälpande hand Ty allt närmre nalkades svältdödens rand
13/24 Tillsist kom han fram till en fattig mans stuga Han knackade på och på trappan buga' Och tro't eller ej, men där släpptes han in Ty mannen han sade: "Min stuga är din."
14/24 Där fanns inte mycket, en munsbit blott Men för en hungrig är det både lyxigt och flott Och tomten fick möta tre magra små barn Ock en sliten moder som lindade garn
15/24 När han så värmt sig och ätit sig mätt Reste sig tomten, han kände sig lätt "Ni delade med er trots lite ni har, därför skall jag ge er en gåva var."
16/24 Han satte sig åter och barnen de sa: "Tack kära tomte, det här vill vi ha..." De räknade upp både ditt och datt Och tomten han lyssna', han bjöd på ett skratt
17/24 När familjen lagt sig satte han så igång Att tillverka saker, ty listan var lång Han täljde två träskor och måla' dem blå En barfota unge nu skor skulle få
18/24 Han gjorde en docka med hår utav garn Den skulle nog glädja ett flickebarn En gunghäst på medar det blev av en stock Och mor fick en kofta och far fick en rock
19/24 När morgonen kom blev det skojigt och glatt Och tomten han log, men han kände sig matt Trots att deras glädje var tillräcklig lön Längtade han till en säng varm och skön
20/24 Han fick en madrass och fick bo i en vrå Ty den som är givmild han själv skola få Och sant som det sagts, ty han pysslades om Av den snälla familjen, tills våren kom
21/24 Han sade då: "Tack, men nu ger jag mig av." Då barnen en gåva till honom gav En stav gjord för vandring av finaste ask Sen gick han sin väg i en fart så rask
22/24 När sommaren kommit, då gick han än Och tro't eller ej, men han mötte sin vän De följdes då åt som de gjort förut Och så inom kort var han hemma tillslut
23/24 Hans stuga var dammig men var sig dock lik Och tomten han kände sig då mycket rik Men ofta han tänkte på vänner långt bort En fattig familj av en vänlig sort
24/24 Minnet av barnen det höll han så kärt De visade honom vad livet är värt Och staven han fått, den hade han kvar I en vrå i sin stuga i alla da'r
God Jul:D
Visa toppen
Show footer