det regnar utanför...betraktar dropparna medans dom rinner ner längs med fönstret som om någon från himmlen försökte tolka min sorg... känner stor saknad..saknad efter personer som fattas mig eller efter saker man inte kan sätta namn på... hatar att jag saknar dig så, hatar att jag älskar dig så, hatar hur du kan såra mig så mycket enbart med en enda handling...men det är vel det familjen är till för? en mycket vacker och vis kvinna sa till mig, andas och låt det passera..stanna upp och tänk på det som var och det som är och försök att också minnas de glada stunderna i livet..jag lyssnade på dom orden och gör mitt bästa.. för vad mer kan man göra än att hoppas och minnas? jag tillängar denna stunden till dom som fattas mig mest just nu och jag hoppas att jag också kommer att passera era tankar någon dag... längtar tillbaka till stunderna då man var liten och det största bekymmret man hade var vilken färg på kritan man skulle använda...

Annons

The photo has no tags

May 2010