May
Sunday 11 September 2011 photo 8/10
|
Change
Del 7
När våren kom och jag kunde börja rida lite hårdare igen började det på nytt gå åt helvete. Jag som tyckte jag och Kammis hittat varandra under vintern men inte då. Hon var tokig. Jag kunde inte skritta en runda i skogen ens… Hon dansade fram, verkade sjukt nervös och orolig. Svetten bara rann om henne… Hon verkade hata mig.
En dag när jag var ute och travade fick hon plötsligt värsta rycket och drog. Hon bara stack och jag fick inte stopp på henne. När hon kastade sig över ett dike och fortsatte in i skogen blev jag helt paralyserad av skräck. Jag såg framför mig hur hon gick omkull eller krockade med ett träd. Men hon stannade… Hästen verkade helt förstörd och jag hoppade av och ledde hem henne. Kicki mötte upp oss. Kammis hade fått korsförlamning och två saker lärde jag mig. Det spelade ingen roll att jag inte visste vad som var fel bara jag visste att nått var fel. Kicki kunde hjälpa mig, men bara om jag upptäckte att nått var galet. Sen att Kammis inte var någon galen häst, hon försökte bara tala om att nått var fel.
När jag började rida igen gick det bra ett tag och sen bröt helvetet löst igen. Vadfan var det för fel på hästen? Dansade fram och blev genomsvettig. Hade kiropraktorn ute men han hittade inget. Hon var lite stel och spänd och hade lite ömma bakknän. Men hon gick inte som hon gjorde för att hon hade ont utan hon fick ont för att hon gick som hon gjorde.
Jag fortsatte rida men gav sen upp. Det var inte kul när jag märkte att Kammis inte mådde bra av det. Det var ett rent jävla helvete. Mådde så jävla dåligt under den perioden. Visste att jag skulle behöva släppa henne för hennes skull men jag ville inte låta henne gå. Jag älskade henne ju…
Jag gjorde annat istället för att rida. Mest gick jag ut och gick med henne i skogen. En dag så… Ja hoppade jag upp och red hem i bara grimma och förstå min förvåning när det gick bra! Fortsatte att gå promenader med henne och red hem, i grimma varje gång och hon var lugn. Hon gick lite mer avslappnat och hon blev inte svettig.
Efter väldigt mycket om och men och diskussioner med Kicki provade jag att rida med ett bettlöst träns. Och vad ska man säga… Det märktes en skillnad direkt. Hon kunde fortfarande bli svettig och hon gick lite kort fortfarande men det var mycket bättre. Ju mer jag red ju lugnare blev hon och det började gå riktigt bra. Jag kunde rida normalt!
Jag var ridskoleelev och hård i handen, hon var travare och känslig i munnen. Så enkelt var det. Gud vad jag önskade att Kammis kunde prata så hon bara kunde säga till mig att det var det det hela handlade om... Sen var det nog inte enda anledningen till Kammis beteende, men en del av det.
Annons
hestfluga
Mon 12 Sep 2011 00:17
(: det är en sådan sak många kanske inte vet om med just travare (jag visste inte om det själv förrän för några veckor sedan och dvs om den är travtränad). En travhäst är lärd att öka när man drar/håller stadigt och hårt tag i tömmarna. Denna effekt blir när man sedan rider och man tycker att hästen går för fort, man drar men hästen går bara snabbare. En annan sak som är bra att ta reda på om sin travare (dvs om den har blivit travtränad, detta gäller ju inte alla) är om den är tränad att starta på volt. I vanliga fall är vi ryttare vana vid att göra en volt för att få hästen att lugna ner sig - i detta fallet blir det bara värre :P haha
KamakuraSimb
Mon 12 Sep 2011 08:47
Att dom ökar när man tar i tyglarna visste jag för det hade hennes tidigare ägare talat om för mig redan tidigt =) men det är svårt att stå emot impulsen att ta i tygeln när hästen springer iväg =S det där med volter visste jag men hade verkligen inte tänkt på! Det kan ju också förklara en del om hennes beteende
hestfluga
Mon 12 Sep 2011 13:41
haha okej. Jo det håller jag med dig med tygeltagen. Man vet ju liksom inget annat xD Det är sånt som är så klurigt med travhästar :P man vet fan inte hur man får stopp på dom xD hahha
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/ridtravargrupp/496015455/
Visa toppen
Show footer