Viking gasade iväg när jag släppte honom i hagen idag och bockade och när han landade så kasade han flera meter på det hala gräset och stupade! Mitt hjärta typ stannade! Viking låg kvar en stund och jag trodde att han hade brytit benen! Sen ställde han sig upp och sträckte på sig och började skritta ner mot de andra, ingen hälta. När han kom ner mot de andra hästarna så började han trava och jag såg inte någon hälta.

Fan vilket hemskt ögonblick! Man såg nacken stupa nedåt och jag trodde han bröt sig totalt! Antar att han fick med sig någon låsning någonstans. Ska känna på honom i morgon och hur som helst så hade jag ändå behövt ta ut kiropraktorn igen ändå. Men usch! Jag ryyser i kroppen när jag tänker på ögonblicket.

Kom att tänka på gången då han fick en penicillinchock, mitt hjärta stod still då också antingen skulle han dö eller överleva och han klarade det...
Det är nog ödet som vill att Viking ska vara vid liv.

Oj då.. Jag förstår att du blev rädd.. Jag skulle också ha blivit det..