June
Saturday 2 June 2012 photo 2/12
|
Jeks arrives at the scene.
(Del 22 i Hibiskus historia
http://dayviews.com/goldfin/album/314750/505341721/
Album med Tony, Kiri och Jeks delar
http://dayviews.com/rin-rin/album/316065/ )
Jag knackade på dörren och väntade på svar, vilket jag fick ganska snart. Jag öppnade dörren och gick in. Han borde verkligen lära sig att låsa. Men då det gäller vissa saker så lyssnar han av någon anledning inte på mig. Det är ju dock därför som jag gillar honom.
På vägen in och upp till Kiri för att lägga mina armar om honom så observerade jag en besökare. Han brukar inte ta hem folk. Han brukar inte ha tid för annat än sina böcker.
"Vad har du haft för dig, Kiri?" Han såg förbryllad ut, han kopplade nog inte frågan. Jag nickade åt besökarens håll. "Jag menar det där."
"Åh…" Polletten föll ner för Kiri och han rodnade svagt. "Hans pojkvän misshandlar honom så jag kidnappade honom." Ja, det var väl ganska uppenbart. Vad jag undrade var varför han hade tagit hem honom. Det var olikt honom att notera sådana saker och ovanligt av honom att vara så framfusig. Kiri vet att kidnappning är ett brott och han är petig då det kommer till lagen. En annan sak jag gillar med honom. Jag fnös och lekte med hans hår.
"Du borde inte plocka upp vartenda litet djur du kan hitta, de kan ha rabies." Som sagt så brukar han inte plocka upp främlingar. Det är jag som har det problemet. Men det är lika bra att varna honom ändå. Vill ju inte att han ska få samma vana.
"Du vet att han faktiskt är den första jag plockat upp…och du är inte något bättre själv." Kiri småplutade med läpparna och jag ville kyssa honom men jag flinade istället. Han skulle inte uppskattat en kyss. Han fortsatte. "Ville du nått specifikt?"
"Socialt besök bara." Måste ha min regelbundna dos av Kiri.
"Det finns mat kvar i pannorna i köket." Inte som att jag tackar nej till gratis mat heller.
"Okiday." Jag skuttade iväg till köket och tog för mig. Sedan satte jag mig ner mittemot Kiri och åt. Han har blivit mycket bättre på att laga mat sedan han kom hit.
Så vad kunde få honom att frångå hans vanliga moraliska kompass? Var det så simpelt som att han såg något i pojken som jag inte såg? Eller var det att han var tvungen att agera då han såg något sådant här och inte kunde komma på något annat alternativ? Varför hade han bara inte kommit till mig?
"Vad?" Muttrade han och jag insåg att jag hade stirrat. Jag lyfte på axlarna.
"Inget, bara känns som jag kommit in i en yaoi." Jag fnissade, eftersom jag fick reaktionen jag hade förväntat mig. Han rodnade.
De blev klara före mig, inte så konstigt med tanke på att de redan åt då jag kom. Kiri fortskred med att rengöra pojkens ansikte och att allmänt bete sig som en hönsmamma. Pratade till honom som om han inte kunde göra något själv och så gick han och hämtade antiseptiskt för att rengöra metallen kring pojkens mun. Det var både underhållande och irriterande på samma gång.
"Vad?" Frågade han igen.
"Inget, visste bara inte om dina moders tendenser." Eller faders tendenser med tanke på att han är kille men moders tendenser tror jag skulle ta mer då det kommer från mig.
"Jag är inte en hona, och definitivt inte en bronsdrake." Jag hade rätt, han blev mer grinig. Sött. Men han återvände till pojken. Jag var visst lite svartsjuk över uppmärksamheten pojken fick. Jag fnissade för mig själv och såg på honom medan han plockade bort tallrikarna och besticken för att sedan ta dem in i det lilla köket.
Jag tittade ner på pojken. Han har nog säkert blivit misshandlad hela livet så hela hans världsbild är nog skev. Finns ingen stans att börja hjälpa dem ifall de inte vill bli hjälpta själva.
Så om jag kastade honom ut för ett stup, skulle han flyga eller falla?
"Så, hur länge tänker du stanna här och utnyttja honom?" Får se vad han svarar på det.
"Nej…" Svarade han lågt efter ett tag.
"Nej?" Inte riktigt svaret jag förväntat mig men faktiskt något till den betydelsen. "Du förstod inte?" Han var tyst igen. Hade nog inget att säga. Husdjur, som jag har förstått det, brukar inte ha mycket att säga. En annan skruv boll då.
"…Han är min, bara så du vet." Levande varelser är inte ägodelar även om vissa verkar tro det.
"Är…Kiri en bög?" Betydde det att en av orsakerna, kanske den största, till varför han blivit misshandlad var för att han var homosexuell? Jag antar att även fast jag tycker att det är en urbota dum ursäkt så är den ganska vanlig.
"Det var ett dåligt val av ord." Jag fick inget svar på det, han förstod nog inte vad jag menade. "Han är bisexuell." Fortfarande förvirring. " Han gillar både killar och tjejer." Fortfarande förvirrad. Men det såg då ut som att han funderade över saken.
Kiri hade skyndat sig med disken så jag fick ingen chans till att prata lite mera med pojken.
"Tänker du stanna här länge?" Frågande han och jag flinade.
"Nu gör jag det." Av flera anledningar.
"…Jag får gå och se om jag kan hitta en extra madrass i mitt förråd i källaren då…" Kiri gick till dörren och slängde ett ögonkast på oss innan han gick ut. "Lek snällt." Jag vände tillbaka till pojken.
"Tänker du stanna här?" Ingen reaktion. "Jag pratar med dig." Pojken sneglade på mig. "Nå?"
"…Näe…" Svarade han efter ett tag.
"Varför är du kvar här då?" Undrade jag. Han var nog inte säker på det själv.
"Han tvingar mig…" Jag pekade på dörren.
"Tvingar dig? Dörren är där!" Han såg förbryllad ut ett tag. Sedan ställde han sig upp och försvann sakta mot dörren.
Bäddat för ett platt fall.
Annons
Visa toppen
Show footer