Wednesday 7 May 2008 photo 1/1
|
Efter en vanlig helg på landet, så börjar Selma bli sjuk.. Det börjar med att hon spyr och är dålig i magen. Vi började tro att det var en vanlig maginfluensa. ''Bara hon får behålla vattnet hon dricker, så blir det bra''
Men efter ett dygn, på morgonen börjar hon spy upp sitt vatten också.
Hon reagerade inte som vanligt, hon orkade inte. Hon kunde inte stå på sina ben medans hon chippade efter andan, pulsen var hög och hon hade feber.
Hur kunde allt detta hända så fort, hur kunde hon bli s´å sjuk?
Innan allt det här, var det att vi skulle åka till Haninge Torsdagen den 8 Maj och rönka hennes kropp efter att hon har haft så ont i sitt ena bakben. Men så hände allt detta!
Hon fick åka in akut till skärholmens veterinärklinik för att få ligga på dropp eftersom hon inte hade ätit på 3 dygn, samt att de skulle kolla igenom henne för att se vad som va fel.
Veterinären ringer Mamma på förmiddagen och säger: '' Det är nu eller aldrig, hon måste akutopereras pga sprucken livmoder'' Mamma svarar såklart att hon skall operera, men det var inte heller säkert att hon skulle klara sig. Det var hennes sista chans.
Det blev ingen chans i livet för min älskade syster och hund. Hon avled morgonen efter operationen eftersom hennes hjärta inte klarade av trycket, samt en blodförgiftning.
Det visade sig också att hon hade en ihopväxt ryggrad i samband med bukhinneinflamation. pga ryggraden hade hennes ben inte pallat.
Läkaren sa efter att hon åkte in på operationen att det hade gått bra, hon var vid liv! men det hade inte blivit sämre eller bättre. Allt jag och min familj nu kunde göra var att hoppas. Veterinären sa att hon skulle ringa om det blev sämre under natten.
Hon ringde aldrig... Mamma vaknade kl 05:00 och kände att allt skulle bli bra. Men.. Så ringde hon 06:00 och meddelar att Selma har dött. En snabb död, hon orkade inte längre.
Mamma väckte mig och grät och fick fram ''Sandra.. selma är död..'' Jag förstod ingenting men känslan sade till mig att sputa ut tårarna, så ja gråter och springer ut i hallen där jag ser min pappa sitta på sin säng och chippar efter andan och gråter.. jag sätter mig hos honom och lutar mig mot hans axlar och önskade att detta var den värsta mardrömmen i hela mitt liv.
Det var ingen dröm.. hon var borta, och vi satt länge och grät och pratade.. Sedan ville jag, verkligen ville se henne en sista gång. Död. Jag hade bestämt mig, så vi åkte till kliniken, pappa ville inte se henne och mamma hade ingen ork. Så det var bara jag. Jag gick in i rummet, sedan rullades hon in.. Hon hade sin vackra glada, söta gnista i sina bedårande ögon kvar, men själen hade försvunnit. Jag satt länge och pratade med henne, hur vacker,söt och duktig hon var. Att nu var det över, nu led hon inte.. Nu var allt bra. min syster. Jag fick för mig att ja ville att hon skulle vakna upp så jag säger ''var är pinnen selma?'' Ingen reaktion. Hon brukade alltid skälla och studsa.. men nu låg hon bara där, helt stel. Jag pussade henne ett antal gånger innan dem kom in och frågade om jag hade tagit mitt farväl. Så jag sade till Selma:
''Farväl Selma, Systrar föralltid. Jag älskar dig mer än allt på denna jord!''
Selma <3 | 2000-2008 | 7 Maj , 06:00.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rockingal/203909938/