Saturday 12 December 2009 photo 2/13
![]() ![]() ![]() |
Saturday 12 December 2009 photo 2/13
![]() ![]() ![]() |
Konserten var för övrigt sjukt bra. Jöbacks tolkning av låten Gethsemane från Jesus Christ superstar för ju... jag insåg efter ett tag att jag höll andan.. så ah, den var sjukt bra. Sen, känslosam som jag är, började jag nästan gråta vid Snön Föll... texten var så.. underbar.
Aftonbladets recension:Peter Jöback får alla andra svenska julshower att kännas som banala förolämpningar. Men de ”roliga” mellansnacken borde som vanligt skrivas om. De ger mig nervösa ryckningar i ansiktet.
När Peter Jöback försöker beskriva hur han som vuxen människa vill pynta julgranen börjar han käbbla med en docka, den så kallade fultomten, som symboliserar dålig voodoo från barndomen, eller nåt. I kid you not.Däremot blir det hysteriska Disney-medleyt Snövits dvärgparty, ”Bella notte”, Robin Hoods ”hoddiladi-hoppsan”-visa, med flera stor underhållning. Vi får ju se hur konsertens kapellmästare, gitarristen Lars Halapi, zummar som en tecknad kolibri. I lustig hatt, dessutom.
Peter Jöback skulle dock inte behöva såna billiga publikfrierier. Det finns en anledning till att julshowen har blivit en tradition. Tillsammans med bland andra Stockholm Session strings, en stor kör och countrytrion Cookies N’ Beans gör han gåshudsversioner av klassiska psalmer, egna låtar och Bob Dylans ”I believe in you”.Och jag har aldrig sett honom bättre än i ”Gethsemane” från musikalen ”Jesus Christ superstar”. Vreden, sorgen, skräcken ... det är ett nummer av absolut världsklass och applåderna blir därefter. De slutar inte förrän efter nyår.
Att Jöback aldrig undviker det mörka och svåra är förklaringen till konsertens värme och tyngd. Han verkar hela tiden sjunga med vetskapen om att jul och kärlek alltid är ett sprucket men hoppfullt halleluja.