September
Saturday 4 April 2009 photo 1/1
|
Nu ska jag skriva ett riktigt jobbigt inlägg, innehållet är min dag, från morgon till nu, min jobbiga dag.
Vaknade i Sandviken innan klockan ens var halv åtta, varmt i lägenheten och solen sken in, vilket ju var trevligt på sitt vis, men inte då man vaknar 07.20 en lördag pågrund av det. Klev upp och insåg att mitt hår var ledset, eftersom jag lade mig och sov igår när det var blött. Bestämde mig för att ta på mig en mössa och vänta med duschen tills jag kom hem. En halvtimme innan bussen gick ångrade jag mitt belut eftersom jag kom på att jag skulle behövt srpinga in på HM och köpa ett par saker.. Sade hejdå till Alex som var inne i studenkryssnings-packningen och väldigt glad för den sakens skull.... jag är inte lika glad för det, får se om jag har kvar honom efter natten och morgondagen.. hah, nejdå.
Ja ja, hoppade på bussen, varmaste vårvädret hitintills, alla sprag utan jacka och var extra vackra på grund av vädret.. jag hade svarta träningsoverallbyxor, en svart kofta och en mössa, plus att jag inte alls var solbun och fin som alla andra.. Försökte gömma mig så gott det gick och hittade mina prylar jag skulle ha tillslut. Svettades! Betalade, och sprang till tåget. Nu var det fem timmar sedan jag åt frukost och som sagt var det ju väldigt varmt, så jag var verkligen svimmfärdig, hann inte med mer än att köpa ett äpple och vatten, sprang ut och satte mig på tåget. Pust, att jag överlevde detta, tänkte jag.. men så väl var det inte. Brevid mig satte sig en man kring 50-årsålden, full, påtänd och väldigt aggresiv, försökte låtsas att han inte fanns till, och det märkte han, och uppskattade det inte! Ringde till de jag kunde komma på för att ha någon att prata med, men nej, ingen ville svara. Och mannen blev fräckarfe och äckligare... Tillslut fick en yngre man nog och sade till honom, tack och lov. Han fick höra lite för det, men vann kampen över den fulla mannen som gick och satte sig någonannanstans, var och brevid vem vet jag ej.
Väl hemma, där det var lika varmt, så tog jag mig en promenad ner till stan från resecentrum, med resväska och två kassar, drygt som satan och irrierad var jag. Mamma och pappa befann sig i Rengsjö och kunde hämta mig om en timme, jaha. Jag utnyttjade tiden och mitt bleka jag med att sola, därmed bränna pengar eftersom det var sol ute. Men men, går snabbare i ett solaruim tänkte jag då, farligt tänker jag nu. Åååh, så kom mamma och pappa tillslut, efter att ha solat suttit 30 minuter utanför solariet och solat i den riktiga solen.. var väldigt sugen på att åka hem och äta, duscha samt slänga mig i soffan och vila min onda, onda rygg.. men nej. Vi skulle handla först. VÄL HEMMA, så åt jag, drack kaffe, packade upp matkassarna och sedan resväskan, och duschade, sedan halv åtta imorse hade jag längtat efter det! Nu har jag avklarat allt utom soffan och en bra film, hamnade här föst, vilket också var rätt skönt.
Men se, kan ni förstå min jobbiga dag, kan ni förstå den där gråtfärdia känslan man får ibland när man bara vill ligga hemma och vila men har 100 hinder innan soffan!! Lina, kan du förstå mig?? Huhu..
(o:
Nu är jag inte lika irriterad och gråtfärdig visserilen och tror bannemig att jag ska ta mig en promenad innan jag vilar loss!
Does he wash up, never wash up,
does he clean up, no he never cleans up!
Kram kram
Vaknade i Sandviken innan klockan ens var halv åtta, varmt i lägenheten och solen sken in, vilket ju var trevligt på sitt vis, men inte då man vaknar 07.20 en lördag pågrund av det. Klev upp och insåg att mitt hår var ledset, eftersom jag lade mig och sov igår när det var blött. Bestämde mig för att ta på mig en mössa och vänta med duschen tills jag kom hem. En halvtimme innan bussen gick ångrade jag mitt belut eftersom jag kom på att jag skulle behövt srpinga in på HM och köpa ett par saker.. Sade hejdå till Alex som var inne i studenkryssnings-packningen och väldigt glad för den sakens skull.... jag är inte lika glad för det, får se om jag har kvar honom efter natten och morgondagen.. hah, nejdå.
Ja ja, hoppade på bussen, varmaste vårvädret hitintills, alla sprag utan jacka och var extra vackra på grund av vädret.. jag hade svarta träningsoverallbyxor, en svart kofta och en mössa, plus att jag inte alls var solbun och fin som alla andra.. Försökte gömma mig så gott det gick och hittade mina prylar jag skulle ha tillslut. Svettades! Betalade, och sprang till tåget. Nu var det fem timmar sedan jag åt frukost och som sagt var det ju väldigt varmt, så jag var verkligen svimmfärdig, hann inte med mer än att köpa ett äpple och vatten, sprang ut och satte mig på tåget. Pust, att jag överlevde detta, tänkte jag.. men så väl var det inte. Brevid mig satte sig en man kring 50-årsålden, full, påtänd och väldigt aggresiv, försökte låtsas att han inte fanns till, och det märkte han, och uppskattade det inte! Ringde till de jag kunde komma på för att ha någon att prata med, men nej, ingen ville svara. Och mannen blev fräckarfe och äckligare... Tillslut fick en yngre man nog och sade till honom, tack och lov. Han fick höra lite för det, men vann kampen över den fulla mannen som gick och satte sig någonannanstans, var och brevid vem vet jag ej.
Väl hemma, där det var lika varmt, så tog jag mig en promenad ner till stan från resecentrum, med resväska och två kassar, drygt som satan och irrierad var jag. Mamma och pappa befann sig i Rengsjö och kunde hämta mig om en timme, jaha. Jag utnyttjade tiden och mitt bleka jag med att sola, därmed bränna pengar eftersom det var sol ute. Men men, går snabbare i ett solaruim tänkte jag då, farligt tänker jag nu. Åååh, så kom mamma och pappa tillslut, efter att ha solat suttit 30 minuter utanför solariet och solat i den riktiga solen.. var väldigt sugen på att åka hem och äta, duscha samt slänga mig i soffan och vila min onda, onda rygg.. men nej. Vi skulle handla först. VÄL HEMMA, så åt jag, drack kaffe, packade upp matkassarna och sedan resväskan, och duschade, sedan halv åtta imorse hade jag längtat efter det! Nu har jag avklarat allt utom soffan och en bra film, hamnade här föst, vilket också var rätt skönt.
Men se, kan ni förstå min jobbiga dag, kan ni förstå den där gråtfärdia känslan man får ibland när man bara vill ligga hemma och vila men har 100 hinder innan soffan!! Lina, kan du förstå mig?? Huhu..
(o:
Nu är jag inte lika irriterad och gråtfärdig visserilen och tror bannemig att jag ska ta mig en promenad innan jag vilar loss!
Does he wash up, never wash up,
does he clean up, no he never cleans up!
Kram kram
Visa toppen
Show footer