March 2010
Snälla blunda en stund. Så vi kan bli vackra åtminstone för varann. Snälla ta våra svek, våra krossade drömmar och tårar. Förgifta vartenda förälskat, förtrollande par.
I skydd av mörkret låter jag mig dansa. Där vågar jag filosofera om livets meningslösa mening. Då frågar jag mig själv, hur kan jag vara så säker på att det är skuggan
När tystnaden skriker sitt klagoskrik, saknar jag din vackra stämma. Och jag längtar så desperat efter ditt underbara leende. Trots att jag vet att det aldrig kommer&nb