June
Sunday 29 March 2009 photo 3/3
|
om jag avskärmar mig, gör mig osynlig. kanske dom inte ser mitt svarta hål som äter upp mig. om jag ler så stort och mycket jag kan, så kanske dom inte ser mina tårar som smälter mig. om jag ljuger så mycket som jag bara kan göra så kanske dom ser mina lögner, och inte sanningen som håller på att slita mig i stycken. om jag är så lite jag som det bara går, så kanske dom inte märker att jag håller på att förstöras, försvinna..
daniel, du är mitt svarta hål. kom tillbaka och gör mig hel igen.
en förlorad bästavän, jag klarar inte livet utan dig. kommer du ihåg berget?
där vi alltid satt och pratade om livet, om kärleken, om allt. du var precis som en vän ska vara, äkta. när jag fick samtalet om att du var borta, var det som om någon brände min kropp och hällde iskallt vatten över mig. jag visste inte vad jag skulle ta mig till. utan daniel, vår egna danny.. vad ska hända? jag har inte accepterat att du är borta än. en dag kommer jag kanske att göra det. men det kommer ta tid, och jag är tacksam till er som förstår det. jag kommer inte vara social eller glad så mycket kanske, och ni vet varför, tro inte att jag är sur på er eller något. men utan daniel så finns det bara små snuttar av lycka just nu. detta som hände trodde jag verkligen inte, det existerar inte ens. ni som snackar skit om daniel och håller på, ni behöver fan inte göra det till mig! daniel var den mest underbara personen på jorden, samtidigt som han var en riktig galning. danny, du kanske inte alltid var lycklig och glad, det fanns säkert saker som beskymmrade dig. trots allt att du med hade problem så försökte du ta dig an andras, och det ska vi alla vara tacksamma för, den hjälp vi har fått, och stödet. ni som var ovänner med honom och inte hann bli vän igen innan det hemska hände, känn ingen ångest för det, för jag är säker på att han redan förlåtit er, där uppe i himmelen. för han var en så fin person. och ni som säger att han sket i sin diabetes för att han ville dö, det är sånt jävla BULLSHIT! daniel ville inte dö, han mådde ändå bra, och var hyffsat nöjd med livet. man kan inte ha det perfekt eller hur? och ni som inte kände honom men visste vem han var, och tror ni "kände" honom bara för att han är borta, ni kan ju ta er i röven! visst det är fint av er som bryr er. men det finns också dom som tycker det är lite coolt, åhnej inte danny, han var min bästavän, kom tillbaka jag saknar dig osv. fast ni aldrig ens pratat med honom eller skänkt en tanke åt honom, utan säger att ni brydde er bara för att få uppmärksamhet, och att man ska tycka synd om er, det är bara patetiskt :/ nu blev det här en lång text, men det är bara att jag verkligen saknar min daniel, och det känns så tomt :/ jag har absolut inte bett nån att tycka synd om mig, för det är fler än jag som lider, och "vi sitter i samma båt". som en vän sa till mig. du är saknad daniel, hoppas du har det bra i nangijala, och att du ser ner på oss. och att du får träffa nära och kära som gått bort sen tidigare. jag tänker på dig, varje dag. men en dag, så kommer vi faktiskt träffas igen. men under tiden ska jag leva för dig, och det du levde för. jag älskar dig./ din bästavän sarah.<3
daniel, du är mitt svarta hål. kom tillbaka och gör mig hel igen.
en förlorad bästavän, jag klarar inte livet utan dig. kommer du ihåg berget?
där vi alltid satt och pratade om livet, om kärleken, om allt. du var precis som en vän ska vara, äkta. när jag fick samtalet om att du var borta, var det som om någon brände min kropp och hällde iskallt vatten över mig. jag visste inte vad jag skulle ta mig till. utan daniel, vår egna danny.. vad ska hända? jag har inte accepterat att du är borta än. en dag kommer jag kanske att göra det. men det kommer ta tid, och jag är tacksam till er som förstår det. jag kommer inte vara social eller glad så mycket kanske, och ni vet varför, tro inte att jag är sur på er eller något. men utan daniel så finns det bara små snuttar av lycka just nu. detta som hände trodde jag verkligen inte, det existerar inte ens. ni som snackar skit om daniel och håller på, ni behöver fan inte göra det till mig! daniel var den mest underbara personen på jorden, samtidigt som han var en riktig galning. danny, du kanske inte alltid var lycklig och glad, det fanns säkert saker som beskymmrade dig. trots allt att du med hade problem så försökte du ta dig an andras, och det ska vi alla vara tacksamma för, den hjälp vi har fått, och stödet. ni som var ovänner med honom och inte hann bli vän igen innan det hemska hände, känn ingen ångest för det, för jag är säker på att han redan förlåtit er, där uppe i himmelen. för han var en så fin person. och ni som säger att han sket i sin diabetes för att han ville dö, det är sånt jävla BULLSHIT! daniel ville inte dö, han mådde ändå bra, och var hyffsat nöjd med livet. man kan inte ha det perfekt eller hur? och ni som inte kände honom men visste vem han var, och tror ni "kände" honom bara för att han är borta, ni kan ju ta er i röven! visst det är fint av er som bryr er. men det finns också dom som tycker det är lite coolt, åhnej inte danny, han var min bästavän, kom tillbaka jag saknar dig osv. fast ni aldrig ens pratat med honom eller skänkt en tanke åt honom, utan säger att ni brydde er bara för att få uppmärksamhet, och att man ska tycka synd om er, det är bara patetiskt :/ nu blev det här en lång text, men det är bara att jag verkligen saknar min daniel, och det känns så tomt :/ jag har absolut inte bett nån att tycka synd om mig, för det är fler än jag som lider, och "vi sitter i samma båt". som en vän sa till mig. du är saknad daniel, hoppas du har det bra i nangijala, och att du ser ner på oss. och att du får träffa nära och kära som gått bort sen tidigare. jag tänker på dig, varje dag. men en dag, så kommer vi faktiskt träffas igen. men under tiden ska jag leva för dig, och det du levde för. jag älskar dig./ din bästavän sarah.<3
Comment the photo
finns här huney <3
14 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rrompah/348856648/
Visa toppen
Show footer