June
Monday 10 August 2009 photo 1/1
|
Du sa ord som trollband
mig vid dig
och nu har du skurit
itu förtrollningen
med rakbladsvassa ord
samtidigt lyckades
du strimla mitt hjärta
i tusentals små bitar
Jag hoppas du åtminstone kände det, älskling
och jag hoppas du la märke till mina tårar
jag var äntligen lycklig
och kände som att äntligen
fick jag min kärlek
Nu faller jag bara
ner i mörker
Det finns knappt något
mer att säga
och jag kan inte bryta mig loss
från mörkret som har slutit sig runt mig
och jag kan inte andas
utan dig
nej, jag kan inte andas
Inte utan dig
och jag kan inte
leva utan dig,
nej, jag kan bara inte leva
här utan dig
nu sitter jag här och
dränker mitt inre med
minnen för att
se dig kyssa mig en gång till
Men det kommer aldrig bli så igen
Hur kan jag låta dig
försvinna
Hur kan jag se på
medan du plockar
med dig all din kärlek
du gav mig
en gång i tiden
och går härifrån?
Jag borde kämpa,
skrika och slåss
skrika ut mina känslor
och tankar som vill ut
och få dig att stanna
bara för mig
Jag borde säga vad
du betyder för mig
och hur mitt syre verkar
minskas för varje sekund
som går utan dig
jag borde slå
på din bröstkorg
i ren desperation
för att få ha dig kvar
utan dig kan jag inte
se världens vackra färger
längre och utan dig kan jag
inte le mot mina älskade
utan dig klarar jag mig inte
så du får se mig tyna bort
blir du lycklig när jag är borta?
för det är det enda jag vill.
ansvaret för mitt liv, borde
inte ligga i mina händer.
för jag vet inte hur jag ska hantera det.
ibland ligger misslyckande lite
för nära mina händer.
och även fast hon vill
vara stark, så där jätte
stark nu när alla hon
älskar faller i bitar runt
om kring henne så kan hon
inte vara det.
hon är ingen prinssesa,
och långt ifrån så bra som
ni tror.
mig vid dig
och nu har du skurit
itu förtrollningen
med rakbladsvassa ord
samtidigt lyckades
du strimla mitt hjärta
i tusentals små bitar
Jag hoppas du åtminstone kände det, älskling
och jag hoppas du la märke till mina tårar
jag var äntligen lycklig
och kände som att äntligen
fick jag min kärlek
Nu faller jag bara
ner i mörker
Det finns knappt något
mer att säga
och jag kan inte bryta mig loss
från mörkret som har slutit sig runt mig
och jag kan inte andas
utan dig
nej, jag kan inte andas
Inte utan dig
och jag kan inte
leva utan dig,
nej, jag kan bara inte leva
här utan dig
nu sitter jag här och
dränker mitt inre med
minnen för att
se dig kyssa mig en gång till
Men det kommer aldrig bli så igen
Hur kan jag låta dig
försvinna
Hur kan jag se på
medan du plockar
med dig all din kärlek
du gav mig
en gång i tiden
och går härifrån?
Jag borde kämpa,
skrika och slåss
skrika ut mina känslor
och tankar som vill ut
och få dig att stanna
bara för mig
Jag borde säga vad
du betyder för mig
och hur mitt syre verkar
minskas för varje sekund
som går utan dig
jag borde slå
på din bröstkorg
i ren desperation
för att få ha dig kvar
utan dig kan jag inte
se världens vackra färger
längre och utan dig kan jag
inte le mot mina älskade
utan dig klarar jag mig inte
så du får se mig tyna bort
blir du lycklig när jag är borta?
för det är det enda jag vill.
ansvaret för mitt liv, borde
inte ligga i mina händer.
för jag vet inte hur jag ska hantera det.
ibland ligger misslyckande lite
för nära mina händer.
och även fast hon vill
vara stark, så där jätte
stark nu när alla hon
älskar faller i bitar runt
om kring henne så kan hon
inte vara det.
hon är ingen prinssesa,
och långt ifrån så bra som
ni tror.
Comment the photo
16 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/rrompah/399773862/
Visa toppen
Show footer