Monday 2 June 2008 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Om natten jag går på svarta stigar
Jag var blind och snubblade
Jag ville ge upp, försvinna
Men så dök det upp ett vagt sken
Jag såg upp
Och såg månen
Månen med dess vackra skönhet som aldrig försvinner
Med dess sken som lyste upp vägen
Jag reste på mig och kunde se vägen
Jag var inte blind längre
Jag snubblade inte längre
Jag log
För första gången om natten
Tack
för ditt sken som tröstar mitt värkande hjärta
för din skönhet som jag kan stirra på i miljoner år
för din godhet som jag aldrig kan förstå
Nu vågar jag springa om natten
Om natten jag går på svarta stigar
Jag var blind och snubblade
Jag ville ge upp, försvinna
Men så dök det upp ett vagt sken
Jag såg upp
Och såg månen
Månen med dess vackra skönhet som aldrig försvinner
Med dess sken som lyste upp vägen
Jag reste på mig och kunde se vägen
Jag var inte blind längre
Jag snubblade inte längre
Jag log
För första gången om natten
Tack
för ditt sken som tröstar mitt värkande hjärta
för din skönhet som jag kan stirra på i miljoner år
för din godhet som jag aldrig kan förstå
Nu vågar jag springa om natten
Annons