Sunday 24 August 2008 photo 1/1
|
"Nitton år, elva månader och tjugofem dagar
Igår kom aldrig gråten, den skräckslagna paniken när anfallet är över. Hettan blev för stark, stegrades tills det röda blev svart. De säger att han räddade mitt liv. Mun-mot-mun-metoden fick tillbaka min ande som händerna hade upphävt. Jag kan inte tala än. Skadorna kan ha blivit kroniska. Han säger att jag fick en köttbit i halsen, och jag ser i läkarnas ögon att de inte tror honom. Men ingen frågar något.
Han gråter på min filt. Han har hållit min hand i många timmar. Han bönar och ber.
Om jag gör honom till viljes upphäver jag det sista hindret. Jag raderar det som återstår av min personlighet, och då finns det ingenting kvar. Hans mål är uppnått. Inget hindrar honom från att ta det slutgiltiga steget. Då kallar han inte tillbaka min ande.
Han säger att han dödar mig om jag går."
Igår kom aldrig gråten, den skräckslagna paniken när anfallet är över. Hettan blev för stark, stegrades tills det röda blev svart. De säger att han räddade mitt liv. Mun-mot-mun-metoden fick tillbaka min ande som händerna hade upphävt. Jag kan inte tala än. Skadorna kan ha blivit kroniska. Han säger att jag fick en köttbit i halsen, och jag ser i läkarnas ögon att de inte tror honom. Men ingen frågar något.
Han gråter på min filt. Han har hållit min hand i många timmar. Han bönar och ber.
Om jag gör honom till viljes upphäver jag det sista hindret. Jag raderar det som återstår av min personlighet, och då finns det ingenting kvar. Hans mål är uppnått. Inget hindrar honom från att ta det slutgiltiga steget. Då kallar han inte tillbaka min ande.
Han säger att han dödar mig om jag går."