Är det bara mig, eller är det så, att när någon blir tsm med en, så blir kompisarna ett andrahandsval ? Jag har tänkt as mycket på det, och en polare skaffade kille nio månader sen (tror jag det är nu iaf) och tills ungefär en, en och en halv månad sen, har man känt sig som ett andrahandsval. Men nu är det så, att killen snackar inte skit om mig, jag snackar inte skit om han, och vi har alltid vart sk "kompisar". Men skit samma. Iaf, Nu har jag accepterat att det är så, och jag är faktiskt inte ett andrahandsval. Eller, inte när det gäller henne iaf . Men så äre en annan sak. Två av mina andra polare, nej, tre nu, har gått och fått pojkvän. En, som jag är jätte glad för, och jag känner mig inte direkt som ett andrahandsval, för att hon har sagt att hon vill att jag ska åka med henne och hennes kille någonstans. Det känns faktiskt nästan bra, ^^, Tihihi . Den andra, har inte haft killen så länge . Hon träffar honom inte varje dag, men jag känner mig liksom.. Jag vet inte, som ett tredjehandsval till och med ? Frågar man vad hon ska göra, ska hon alltid kanske träffa den här killen, och sen slutar det med att hon åker någon snnan stans, och då blir jag bara så jävla sviken, och när jag ska någonstans, blir denne nästan sur över att jag inte bett henne åka med.. Känns inte jätte bra. Den tredje är..aoo, vad kan man säga ? Kan umgås med kompisar och pojkvän samtidigt, men byter personlighet (?) känns iaf lite skumt att vara med, och man känner sig faktiskt utstött, man kan lika gärna dra hem, fastän man är någonstans för att vara med sin polare, som träffar sin kille och bestämmer att han ska med o fika eller handla lr något sånt . Det fullkomligt suger . När man snackar om det med en lärare, så säger alltid läraren att såna som sätter kompisen som fanns innan man ens kände killen i andrahandsval, eller ännu värre; tredjehandsval, ska man dumpa kompisen . Speciellt om det är sin bästa kompis, eftersom då är man egentligen ännu närmre varann och litar sjukt mycket på varandra. Men det är inte så lätt, för har din bästa vän fått en kille, och man skiter i kompisen, så lär ju kompisen inte ens märka det ? Och vad gör man då när din bästa kompis blir dumpad ? och kommer till dig för att gråta ut, men du vill inte förlåta henne ? När en "polare" /vi kallar henne Becky jag var med alltid beklagade min polare som vart tsm i nio månader nu/vi kallar henne Anna och hennes kille/vi kallar han Robin, så fattade jag inte värför hon var så jävla bitchig för det . Men nu, nu vet jag varför hon var sån, för att både hon och min polares kille ville äga henne. Men det gick ju inte . Och då gillar dom inte varandra, och jag blir de som får lyssna på klagomålen. Nu är dom inte årecis polare längre, och det är skönt på ett sätt, för jag gillar inte henne för att ha velat att dom gjort slut, men på ett annat, så tar hon mina kompisar ifrån mig, mot deras vilja. Jag fattar inet varför, men hon gör det bara . En annan sak jag förstått nu är att Becky inte gillade Robin för att hon inte var delaktig i Robin och Annas relation, men vafan ? Det är ju inte så att "bästa" kompisen ska vara med i relationen , egentligen . Men jag förstår Becky, när hon säger att hon kan känna sig utstött . Jag förstår henne alldedes för väl.. SORRY, VAR TVUNGEN ATT SKRIVA DET JAG TYCKER OCH TÄNKER >.<

Annons

The photo has no tags

June 2010