August
Sunday 8 May 2011 photo 1/1
|
Del 79
Han fortsatte att skaka min hand och jag blev lite osäker, gjorde han det med flit eller brukade han skaka så hand så länge? Jag tittade på honom och höjde ena ögonbrynet lite. Han flinade och släppte min hand.
"Så... Har du lust att svara på min fråga nu då?" Ännu ett flin dök upp på hans läppar.
"Vilken fråga?" Frågade jag förvirrat.
"Skolk eller rast? Något av det är det" flinade han och placerade cigaretten mellan läpparna och tog ett bloss.
"Skolk." Nu var det jag som flinade.
"Hm… Vilken klass går du i?"
"Det har väl inte du med att göra. Och vad spelar det för roll egentligen?" Frågade jag och studerade hans reaktion.
"Ja… Vad spelar det för roll egentligen? Blir du nervös? För att jag ska skvallra?" Han flinade mot mig. Det var som ett retsamt flin, men jag var inte säker.
"Nej, då hade du redan gjort det i så fall" svarade jag och reste mig upp, tvingade sedan mina ben att bära mig mot den lilla stigen. Jag skulle precis vrida upp hörlurarna då jag hörde att han gick efter mig. Jag vände mig snabbt om och tittade på honom.
"Var det något eller?" Jag tittade på honom med en skarp blick. Han flinade smått kaxigt.
"Kom igen, du skolkar och du kom för 10 minuter sen, så din lektion har inte börjat. Inte min heller för den delen…"
"Så du skolkar också?" Avbröt jag honom med. Han skakade på huvudet.
"Jag har faktiskt rast" flinade han. "Men kom och håll mig sällskap" han började gå tillbaka till bänken.
"Det är ju inte som att du har något annat att göra, eller hur?" Sa han retsamt och fortsatte att gå. Det var ju sant, jag hade ju faktiskt inget annat att göra. Jag stod och tvekade en stund innan jag gick till honom mot bänkarna.
"Jonas" flinade han och tog ännu ett bloss av den glödande cigaretten.
"Jag vet…?" Blev mitt svar till det jag tyckte, var korkad att säga då han redan hade sagt det för några minuter sedan.
"Jag vet att du vet, men jag väntade på ett svar från dig. En liten respons kanske?" Han flinade ännu en gång. Det var ändå ganska sött, hans flin. Jag förstod vad han ville.
"Maja" flinade jag lätt.
"Maja" upprepade han och visade att han hade uppfattat mitt namn.
Annons
Visa toppen
Show footer