Wednesday 6 January 2010 photo 3/4
|
hur kan man älska någon så himmla mycket och vill var med den och prata med den när man vet att det sårar en själv hur fan tänker man igentligen? jag fattar mig inte på min känslor . för inerst inne säger det att jag vill vara med han hella tiden att jag pussa på den persson men när
det kommer i från munen så är det inte allt så man säger det i stället säger man det så fel och sårar sig själv det är verkligen sjukt . Fattar
inte hur någon kan betyda så mycket för en att man bara vill grått ut
men det är väl så kärlek funkar - en lite dikt
allt känns som att det är sår som bara blir djupar och djupar för hur mer tiden går. Som igentligen skulle villja plåstar som men det går inte för där som ens sår är djupast är gömt under ett skal av hud. Smärtan är obeskrivlig det är något man kan känna det känns som varje gång man gör något fel så blir det bara störe och stör och det går att bota men det tar tid<3
det kommer i från munen så är det inte allt så man säger det i stället säger man det så fel och sårar sig själv det är verkligen sjukt . Fattar
inte hur någon kan betyda så mycket för en att man bara vill grått ut
men det är väl så kärlek funkar - en lite dikt
allt känns som att det är sår som bara blir djupar och djupar för hur mer tiden går. Som igentligen skulle villja plåstar som men det går inte för där som ens sår är djupast är gömt under ett skal av hud. Smärtan är obeskrivlig det är något man kan känna det känns som varje gång man gör något fel så blir det bara störe och stör och det går att bota men det tar tid<3