Jag ser dig så fort jag sluter mina ögon, du är fast i min dröm och binder mitt liv till ditt. Fast du inte vill, fast jag inte vill, så är det bara du och jag och det finns inte längre någon utväg.. alla dörrar är nu stängda, alla vägar vi hoppades att finna, finns inte mer. Och hur jag än försöker att dra mig ur ditt grepp, hur jag försöker att leta efter något nytt, men att vara utan dig går inte för en sekund.
I natt när jag sover tätt intill dig ska jag titta och försöka förstå vad som gör mina drömmar så våta, av tårar min säng är dränkt i, men jag vet fortfarande inte varför jag inte kan låta dig gå, varför inte du kan låta mig gå.
Finns det en kärlek på den djupaste nivå, eller ska det bara vara vi två? En dröm om en sommarnatt, då vi springer ikapp, våran dröm, våra liv, men plötsligt vaknar jag till liv igen och inser att detta var bara ännu en magisk dröm som svävade förbi, men hur ska allt fortsätta med oss, med dig, men mig? Finns det en sanning vi inte kan se? Eller finns det en dag där vi båda kan le? Le år den fortsättning som följer, som kanske vi kan få svar, vart vi finner det vi har? Jag vill inte älska, jag vill inte förstå, jag vill inte vara bunden vid dig som en tagg på en tråd, men endå finns det där... ordet man kallar för kärlek, men vad innebär det?

Annons

The photo has no tags

October 2010