Monday 22 February 2010 photo 1/1
|
Det tar tid innan man förstår vad man egentligen har, hur mycket man älskar och hur mycket man hatar, det tar tid innan känslorna faller på plats, då man får ångest över hur man kunde tänka tanken på att gå, på att släppa allt och försvinna. Man förstår inte vad man har förns man har förlorat allt. Och det är när man isner hur blind man är för kärlek, man tar bara allt negativt på plats, utan att tänka på hur värdefull kärleken är... man trodde aldrig att man kunde älska igen, trodde aldrig att man kunde berätta för någon vad man gömmer i hjärtat, saker man förträngt, men när man fått berätta tar en tung sten bort från hjärtat. Man känner sig lätt igen, man kan andas och gråta utan att någon inte förstår.
Man ska vara glad för det man har, och det man inte har kommer också, men en längre tid framöver...
Tack för att ni finns för mig, tack för att ni förstår hur jag längst i hjärtat mår, tack för att ni fanns där, jag älskar er<3
Man ska vara glad för det man har, och det man inte har kommer också, men en längre tid framöver...
Tack för att ni finns för mig, tack för att ni förstår hur jag längst i hjärtat mår, tack för att ni fanns där, jag älskar er<3