till min saknad, sen fyra år tillbaka. jag kan ta upp denna låda, ta upp fotoalbumen.. kolla på bilderna och minnas hur underbart allt var. jag hade aldrig bekymmer, jag behövde aldrig oroa mig för nått, trots att min pappa bodde 15 mil ifrån mig. så fanns du där hela tiden, du var bland den största delen av mitt liv, jag var så lycklig att jag hade dig. jag var så stolt över att jag fick ha dig.. iallafall för ett tag.. du fanns i mitt liv.. mitt underbara liv i 7 år. i hela 7 år. under dessa år så hann vi tillsammans: åka slalom åka skidor åka skridskor, gå på stan, åka till söderhamn, åka utomlands, åka till stugan, bada, tälta, kolmården eller hur det stavas, tvätta bilar vara på stranden, åka på badhus, klippa gräs, laga mat, läsa böcker, göra läxor, sjunga, skoja, skratta, gråta, skälla, fula oss, snygga oss, dumma oss vi kunde göra fan allt.. alltså så mycket mer än vad jag har skrivit upp nu, du fanns till hela tiden.. och då menar jag hela tiden. jag hade ingenting att bekymmra mig för, jag bara levde.. och jag var så jävla lycklig. jag var nog världens stoltaste flicka just då. men nu... känns det inte så längre, jag har så mycket som jag saknar, jag har så mycket som jag aldrig kommer kunna uppleva det jag upplevt med dig, med någon annan.. det kommer aldrig gå. jag kan fortfarande minnas, alla ord som sagts, jag kan fortfarande minnas hur ledsna vi alla var, jag kan fortfarande minnas hur allt sakta dog ut, jag kan fortfarande känna rädslan.. jag kan minnas den rädslan jag hade varje kväll innan jag skulle lägga mig, jag kan minnas hur rädd jag var, hur ledsen jag var, jag kan minnas hur min värld krossades som glas, som ett glas som går sönder i tusen bitar, om inte fler.. allt.. exakt allt dog ut, och det blev aldrig som förr.. och det kommer det inte bli.. än idag när jag ska sova, så kan jag känna hur jag verkligen saknar dig, jag tänker på dig mycket.. jag vill bara vara med dig hela tiden, för du fick tiden att stå still, du var världens bästa för mig, du fick mig att inse mycket, du lärde mig så mycket, när du sa något, så gjorde jag oftast det. du var fan bäst.. det jag vill säga är att.. i över fyra år, så har jag saknat dig så otroligt mycket, och det tar död på mig på min insida. jag verkligen.. saknar dig så jag känner fortfarande den känslan jag hade när jag förlorade dig. när jag blev vilsen och förlorad i min egna värld. jag älskar dig än idag, precis lika mycket som förut. jag saknar dig och jag skulle verkligen behöva dig nu. men, jag vet att det inte går.. jag, kommer aldrig i hela mitt liv.. så länge jag lever, så kommer jag aldrig glömma något. du var allt. och du är mycket för mig än idag. tack för den tiden med dig. du fyllde varända dag i min kaländer, tack så mycket.. jag älskar dig.

tack gumman. <3 jag älskar dei!