Wednesday 10 August 2011 photo 1/1
|
Wednesday 10 August 2011 photo 1/1
|
Det känns ganska hårt när man saknar en person otroligt mycket men man vet själv att man blivit sårad. Livet går väl ut på att bli älskad, hatad och sårad. Men inte på de värsta sättena. Allt du sa alla dina ord? Jag trodde på dom först, sen tveka jag, nu säger du ännu en gång att allt var sant, jag tror dej men ändå inte. Det är lite sent att förklara , men att hålla något annat inom dej gör det ju inte lättare precis. Att du ignorerar mej när jag skriver och inte tror på det jag säger till dej? Vad ska jag då göra.. Du påstår att rykten går att jag snackat skit om dej? Snälla du, vem tror du jag är? Du känner mej ganska väl nu, du vet vem jag är, och du vet att jag aldrig någonsin skulle göra något sådant mot dej. Alla tårar jag fällt för dej, alla stunder jag lyssnat på din röst på telefon, det är obeskrivligt hur mycket jag saknar och älskar dej ..
"Du o jag paradis"