Friday 16 October 2009 photo 1/1
|
~ Disappointed ~
Idag va, ja.. jag vet inte! Hatar din mamma atm. Rätt mycket.. Barnsligare människa finns inte tror jag...
Hennes första sms...
"Vad bevisar hon med det? Att hon är desperat för att HON inte kan få någon annan. Glöm inte hur hon betedde sig när hon var här. För det första, tänk efter ordentligt själv nu. Är du verkligen KÄR i henne, eller är hon bara bättre än ingen? För i så fall beter du dig inte ok om du låter henne tro nåt annat. För det andra, om det verkligen är tjejen i ditt liv som du vill leva med, sätt henne på prov o säg att inte den här helgen, kanske lite längre fram. O se hur hon reagerar. Blir hon sur? Drar hon tillbaka erbjudandet om att betala?"
(vet inte vad han svarade i mellan där.. menmen)
Hennes andra sms...
"Moget av dig! O du gör mig stolt! Jag tror o hoppas att du förstår att jag inte vill vara en besvärlig morsa. Jag är ju bara så himla rädd om dig. O när ens älskade barn ser ut att vara på väg in i något som instinktivt känner är så fel så måste man ju säga vad man känner. Jag är himla glad att vi kan prata med varandra om det. O att du är så klok o mogen att du lyssnar. Respekt till dig!"
Det fina efterlängtade svaret på det första smset...
"Vad jag bevisar med att betala resan ner? Ptja att jag vill ha den jag älskar hos mig oavsett om det bara skulle vara för ca 2 dagar, det är lätt värt det! Sen är jag inte det minsta desperat, kan få precis vem fan jag vill. Men vill inte ha någon annan än honom. Helt jävla seriöst, du säger till honom att han får göra som han vill... Men det gällde visst bara så länge han inte gjorde något du inte ville att han skulle göra. Då passade det inte att stå för vad du sagt, jag trodde seriöst inte att det fanns någon som va värre än min egen mamma. Men jag hade fel, helt klart du toppar listorna :) Och vadå sätt henne på prov? Så 5 veckor borta från den jag älskar är inte nog? Tydligen inte enligt dig, men du kanske inte märker att ditt eget barn inte mår bra av å vara ifrån mig... Jag mår inte direkt bra på att vara ifrån honom heller. Och hur skulle jag reagera, när du säger till min kille hur han ska göra med VÅRAT förhållande? Klart som fan att jag blir sur, du beter dig för i helvete som en tolvåring.. Knappt det, har kusiner som är 12 och är helt klart vettigare än dig. Men jag blir inte sur på honom utan dig. Och varför skulle jag ta tillbaka mitt erbjudande om att betala? Jisses, har han inte råd å betala allt själv så klart jag hjälper till?! Ursäkta men du är en seriöst störd människa enligt mig, vad fan anses vara normalt egentligen? Bara för att jag inte flyttat hemifrån än, får hjälp av sociala och är 22 år? Well, har du brytt dig om och ta reda på varför jag bor hemma? Eller varför jag får hjälp av sociala? Eller varför jag inte har ett jobb, eller varför jag mår halvt som jag gör? NEJ, det har du inte, så vad fan ger dig rätt å döma mig? Du ska vara 26 år äldre än mig och kan inte ens bete dig som en vuxen människa?! Du utgår från att jag kommer såra honom.. eller vad?! Jag vill inte förlora honom, jag älskar honom mer än allt annat.. Vilket jag har sagt till honom hundratals gånger, och kommer säga hundratals fler. Jag kommer inte försvinna ur hans liv så det är lika bra att du vänjer dig vid tanken. Och vad är så instinktivt fel med mig? Vad är du rädd för? Att förlora din son till någon som älskar honom? Well, guess what.. Det sköter du väldigt bra själv och det har inget med mig å göra alls :) Tack å hej!"
Och jag skiter i vem som läser detta nu är jag förbannad och har stor lust att klappa till människan. -.-
Comment the photo
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sandraykarlsson/417845468/