Tuesday 30 January 2007 photo 1/1
|
Grattis min underbara vän och kusin. Ibland vill jag stanna ditt liv. Ta ett hårt tag om din hand och ta oss tillbaka... Sju år tillbaka i tiden ståendes på mormor och morfars gårdsplan. Det finns mycket att se där. Morfars snickeboa, björngrottan, ladugråden, hästhagen, verkstaden, traktorerna, höskullen... Världen får vänta ett tag. Vi kunde gå omkring på gården, inne i skogen, hos hästarna i hästhagen och på åkerfällten. Där vill jag visa dig två lekande barn. Två små figurer Den ena är råblond, med långa ben och en liten rund näsa. Hon är väldigt bra på att komma på nya lekar och nya karaktärer som hon sedan spelar med fullaste allvar och dramatik. Den andra är kort, mager och har brunt hår som oftast är helt fel klippt. Hon är pigg och vill aldrig sluta leka när mormor är klar med maten. Ibland leker dom troll, hästar eller gör egna teaterföreställningar. Ibland förvandlas dom till skogsfolket som lever i skogens mystiska värld och då pratar dom sitt eget språk. Jag skulle ta med dig till logen och se om dom kryper omkring i gångarna under höballerna och bygger egna grottor. Dom kan också ha hittat på att dom ska vara hästar och då står dom antagligen i de tomma spiltorna i ladugården. Eller dom kanske är i mormors gamla bod. I full gång med att förbereda en show med sånger, dans och teater... Vi skulle nog kunna hitta dom varsomhelst på den där gården. Det fina med att se dom är det omedvetna i deras sätt. Dom har inte blivit mätta av kontroll, ideal och de skulle aldrig förstå varför man måste jaga tiden. Ingen skulle kunna ändra deras lekar och bestämma hur dom skulle lekas. Julia dom dansar till en låt som ingen av oss hör.<3 Ibland när jag tittar på dig, min 17 åriga vän… Vill jag hålla om dig och skydda dig med mina armar ifrån allt som kan skada. Ingen ska få skada MIN KUSIN! Jag vill också säga grattis och lova mig att vi alltid ska kunna se dom framför oss. Lekandes med livet!
Annons