June
Monday 7 January 2013 photo 1/1
|
Du är saknad. ♥
Imorgon är det hela två år sedan du lämnade mig ensam, du älskade oss & vi älskade dig. Det är otroligt tomt äver dig, allt är inte som vanligt det är en liten bit som fattas och det är du. Två år sedan jag såg, träffa, hörde dig skratta, pratade. Hela två år sen, fårstår inte.. tiden har gått hur fort som helst och jag vet att jag aldrig kommer att få se dig mer i mitt liv och det är det jag vill just nu, ingenting annat. Det var en sjukt jobbig tid innan vi fick reda på svaret som var med dig och du hostade hela tiden och tyckte det var skitjobbigt.. vi i släkten var oroliga osv, sen någon dag så fick vi reda på svaret och det var på sjukhuset i Linköping. Jag och pappa var där och jag fick inte höra, så jag och pappa åkte hem och så ringer pappas telefon och det var farmor och hon berättade vad dom var med farfar och jag kände att det var något men visste inte vad, fick reda på det här efter.. sen sa pappa att "farfar har cancer" i vardagsrummet. En obehaglig känsla var hela dagen (mest på kvällen, då när det hände).. sen försökte vi få det så bra som möjligt och dagarna gick.. sen ett tag senare så berättade farmor och ringde till oss att det verkligen inte läkarna kunde göra något med farfar.. när det svaret kom - visste man att det var kört.. cellbehandligarna hjälpte inte, ingenting hjälpte.. Canvern växte och blev större.. ett tag trodde jag att du skulle överleva cancern och leva än idag, men det gör du inte. Den 8:e januari, två månader efter min födelsedag somnade du in hemma i huset.. Du var sjuk och hade cancer länge i ungefär ett och ett halv år.. Nästan så länge som du har varit borta nu.. livet rasade, men jag vet att du fortförande finns där.. Jag kommer alltid att älska dig och sakna dig. Du var världens bästa farfar! ♥
Annons
Camera info
Camera PV-GS83
Visa toppen
Show footer