March
Thursday 4 October 2007 photo 1/3
|
Allt som gjorde mig glad innan, hade försvunnit....Förutom musiken. Jag skrev fortfarande låtar, böcker och texter. När jag mådde som sämst, satte jag mig vid det kalla fönstret på mitt rum och lyssnade på Lars Winnerbäck eller Ulf Lundell. Det fick mig att må bättre. 28/12 var den värsta dagen i mitt liv. En mycket nära vän till mig skulle komma till Helsingborg och vara med mig en helg. Han skulle komma den 29/12. Han tog livet av sig den 27/12-06. Jag saknar dig älskade du. R.I.P :( Allt blev mörkare och svårare för mig. Jag försökte, jag kämpade, jag ramlade ner. Allt gjorde jag, men ingen hjälpte mig. Jag valde att börja skriva dikter för att komma ihåg saker och jag lyssnade ofta på Lars winnerbäck och tänkte på hur han tänkte när han skrev låtar. Jag är den, som alltid har tänkt för mycket. Medans andra tänker för lite. Jag har försökt att förstå varför ingen någonsin hjälpt mig, men jag förstår det inte. Jag älskar att vara ensam och bara sitta att skriva. Jag har tänkt att jag ska börja med en film och scensätta hela mitt liv till en film med klipp och ett manus för att visa världen att man borde öppna sina ögon.
Annons
Visa toppen
Show footer