I tiden, med bilen och det blonda håret uti!

Lite poesi som myntades om vår vän Mikael idag. Sandra och jag satt som bäst på Sandbergs (igen) och väntade på denna person. Då kom han slutligen!

Senast jag träffade Mikael... Han och Minus i någon slags erotisk show utanför en lokal krog.

Det var trevligt att fika. Frank sov utanför fönstret i sin vagn (igen). Sedan fick dem träffa varandra och tycke uppstod.

Nu har jag och Sandra varit och tränat skiten ur oss själva på självaste friskis och svettis och jag ska aldrig mer röra mig. Det är helt unikt hur man kan vara så jävla slut som jag är nu. Jag kände mig mest sjuk och svettig. Sjukis och svettis med andra ord.

Passande nog är det snart dags för veckans höjdpunkt (för övrigt... är man inte gammal som stenen själv när veckans höjdpunkt infaller på en måndag?!) Veckans höjdpunkt är iallafall som ni kanske redan listat ut... MARIA MONTAZAMI!!!

Två till moderna klassiker sagda av denna stjärna:

Det värsta är att jag ser oftast nästan bra ut i allting, och det säger jag inte för att skryta. Så det är liksom svårt, att ska man då vara fin och ha sina absolut bästa kläder, då blir man helst ställd för då tänker man, fan, då har man liksom ingenting.

Så det hade varit lättare om jag hade varit ful i allt, då hande jag kunnat vara fin i nåt.

Det är jättekul att skriva autografer och jag har ju min nya fina penna, som jag fortfarande inte har visat för Kamran. Jag har inte visat den för att den var så dyr.

Den kostade ju 600 dollar på Mont Blanc-affären. Och vem betalar 600 för en penna?

There are more blog posts on this day (2)