Thursday 3 April 2008 photo 14/15
|
Ser lite turistig ut :)
Ena sekunden ler världen imot mig. Jag har hela världen och mitt liv i min hand och jag kna forma den och göra precis vad jag vill med den. Fantasin sätter gränserna. Det känns som om världen var skapad för mig. Allt kretsar runt mig. Jag har kanske sagt detta förut, men stundtals känns det som det. Allt passar så bra in. Alla låtar jag får höra, alla ord som sägs, alla diskutioner, alla kännslor och allas kommentarer. Det är så jävla bra.. stundtals, eller för det mesta egentligen.
Sen kommer någonting svart , smyger på bakifrån.. fintarhögergårvänsterochslårtillenibakuvet! Och man blir däckad. Man vill skrika men det komemr inget ljud. Men på nått jävla sett så är jag fortfarande på ytan. Jag vet itne hur jag ska förklara.. för jag vet itne själv hur det är. Jga vill itne veta hur det är.
Ligger jag däckad och skriker om hjälp, eller svävar jag på ytan och lever? Jag vill inte täncka på det, jag vill inte bry mig. Det som är det är, det som komma skall komemr när det kommer.
Kanske låter det bara som drabbel för dig som läser men om du läst enda hit så lär du väl förstått något av vad jag snackar om? OM inte så är jag glad att du tar dig dit och höra mina tankar, jag vet kanske inte vem du är, elelr så är jag jävligt god vän med dig, men oavsett vilken relation vi har så ska du veta att du är en god männsika som orkar bry dig om andra männsikor. Det är såna som du som gör världen vacker.
Annons