Saturday 1 November 2008 photo 1/1
|
Idag bestämde jag mig för att börja skriva fan fic eller fix eller vad det heter..
Del 1
Mitt livs största upplevelse upplevelse någonsin skulle ske snart! Eftersom det är så långa köer till hennes konserter hade jag bestämt mig för att sova på gatan ett par dar för att få så bra plats som möljigt. Efter två dagar, 23 timmar, 55 min, 59 sek hade jag köat i tre dagar. Men när det var fyra minuter och 3 sekunder kvar innan portarna skulle öppnas, stog jag inte längre ensam i kön! En gammal pensionär hade kommit och sällskapat mig.
Efter de långa dagarna på gatan öppnades portarna entligen! Jag trodde jag skulle bli hämtad av Gud!
Det blev en stor fight om vem som skulle få den bästa platsen. Pensionären eller jag! Han slängde sina löständer framför mig och jag kände att det började nafsa i mina ben. När han var påväg om mig hittade jag en skiftnyckel på golvet, då sände Gud mig den brillianta ideén att lossa på pensionärens rulatro-hjul. Det började rangla i rullaton, han blev förbannad och väcklade ut sina stödhjul, som han hade köpt billgt på jem & fix. Han tog fram sin uppfällbara käpp ur bakfickan och gjorde fälleben på mig. Jag fick ryck och ringde till psykhemmet och sa att en pensionär var på rymmen. Undertiden började jag binda fast han med tandtråd (som jag glömt kvar i munnen) i korgen på rulatorn. Undertiden flydde jag in i den stora arenan där konserten skulle ske. I ögonvrån såg jag min livs största idol någonsin stå och repa och predika.
Resan fram till scenen hade tagit mig 2 dygn, 23 timmar, 58 min, 47 sek och 34 hundradelar. Plötsligt kände jag ett flödande vatten inom mig som behövde komma ut, jag var tvungen att resa till toaletten. Jag tog på mig mina rullskridskor och raceade iväg till toaletten. Där möttes jag av en illaluktande stank. Det var diarre på hela väggarna! Jag visste direkt att det var min fiende, pensionären som var på luringen. Hans smarta plan var genialisk! Jag fick gå kissnödig därifrån. Jag raceade tillbaka till arenan i raketfart med mina rullskridskor. Jag såg henne på scenen! Med sin jordiga blomma som hon just ryckt upp ur rabatten. Hon hade kritvita lakan med blomjords-fläckar på sig, och ett par glänsande lila paljettskor på fötterna. Det var självaste CAROLA som stog på scenen! Jag kände sköna vibbar!
Författare: Louise och sara
Kommentera mera!
Vad tycks?
Del 1
Mitt livs största upplevelse upplevelse någonsin skulle ske snart! Eftersom det är så långa köer till hennes konserter hade jag bestämt mig för att sova på gatan ett par dar för att få så bra plats som möljigt. Efter två dagar, 23 timmar, 55 min, 59 sek hade jag köat i tre dagar. Men när det var fyra minuter och 3 sekunder kvar innan portarna skulle öppnas, stog jag inte längre ensam i kön! En gammal pensionär hade kommit och sällskapat mig.
Efter de långa dagarna på gatan öppnades portarna entligen! Jag trodde jag skulle bli hämtad av Gud!
Det blev en stor fight om vem som skulle få den bästa platsen. Pensionären eller jag! Han slängde sina löständer framför mig och jag kände att det började nafsa i mina ben. När han var påväg om mig hittade jag en skiftnyckel på golvet, då sände Gud mig den brillianta ideén att lossa på pensionärens rulatro-hjul. Det började rangla i rullaton, han blev förbannad och väcklade ut sina stödhjul, som han hade köpt billgt på jem & fix. Han tog fram sin uppfällbara käpp ur bakfickan och gjorde fälleben på mig. Jag fick ryck och ringde till psykhemmet och sa att en pensionär var på rymmen. Undertiden började jag binda fast han med tandtråd (som jag glömt kvar i munnen) i korgen på rulatorn. Undertiden flydde jag in i den stora arenan där konserten skulle ske. I ögonvrån såg jag min livs största idol någonsin stå och repa och predika.
Resan fram till scenen hade tagit mig 2 dygn, 23 timmar, 58 min, 47 sek och 34 hundradelar. Plötsligt kände jag ett flödande vatten inom mig som behövde komma ut, jag var tvungen att resa till toaletten. Jag tog på mig mina rullskridskor och raceade iväg till toaletten. Där möttes jag av en illaluktande stank. Det var diarre på hela väggarna! Jag visste direkt att det var min fiende, pensionären som var på luringen. Hans smarta plan var genialisk! Jag fick gå kissnödig därifrån. Jag raceade tillbaka till arenan i raketfart med mina rullskridskor. Jag såg henne på scenen! Med sin jordiga blomma som hon just ryckt upp ur rabatten. Hon hade kritvita lakan med blomjords-fläckar på sig, och ett par glänsande lila paljettskor på fötterna. Det var självaste CAROLA som stog på scenen! Jag kände sköna vibbar!
Författare: Louise och sara
Kommentera mera!
Vad tycks?
Comment the photo
jag e lika slö på oh svara på kommentarer som jag tänker.. så bli inte förvånad
92 comments on this photo Show all comments »
Directlink:
http://dayviews.com/saraapetersson/288577200/