Wednesday 15 October 2008 photo 1/1
|
Svarta kläder, vita slipsar, kusiner som gråter - begravning...
du vet väl om att du är värdefull?
att du är viktig här och nu
att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som DU<3
Jag försökte verkligen, jag vet att du hade sagt att jag inte skulle vara ledsen, men jag kunde inte. När prästen sa: Vi har samlats här idag för att ta förväl av Olga Karlsson... Jag bröt ihop, jag la ansiktet i händerna och grät så jag inte kunde andas, jag grät så jag nästan skrek. mamma sa att jag måste lugna ner mig. Jag tog Daniel i armen, vi gick ut från kyrkan tillsammans, vi gick under tystnad och grät och tog även tag i varandras händer. men vi hann bara precis utanför dörren när jag inte kunde andas igen. Tur att jag har min bror, jag fick förstöra hans kavaj, vi stod där i regnet, jag mot hans axel och grät. morfar gick fram till oss och vi alla tre stod där, så så morfar det mormor hade sagt, va inte ledsna...
du vet väl om att du är värdefull?
att du är viktig här och nu
att du är älskad för din egen skull
För ingen annan är som DU<3
Jag försökte verkligen, jag vet att du hade sagt att jag inte skulle vara ledsen, men jag kunde inte. När prästen sa: Vi har samlats här idag för att ta förväl av Olga Karlsson... Jag bröt ihop, jag la ansiktet i händerna och grät så jag inte kunde andas, jag grät så jag nästan skrek. mamma sa att jag måste lugna ner mig. Jag tog Daniel i armen, vi gick ut från kyrkan tillsammans, vi gick under tystnad och grät och tog även tag i varandras händer. men vi hann bara precis utanför dörren när jag inte kunde andas igen. Tur att jag har min bror, jag fick förstöra hans kavaj, vi stod där i regnet, jag mot hans axel och grät. morfar gick fram till oss och vi alla tre stod där, så så morfar det mormor hade sagt, va inte ledsna...