Saturday 12 July 2008 photo 1/2
|
jag påminner mig själv om att vara stark hela tiden. Men det är hela tiden något som briset. jag har inte ork till att vara stark mer än en dag, på kvällen börjar man tänka, tänka på verkligheten. på skolastarten, när anton inte längre kommer finnas med oss. och det känns fortfarande helt overkligt att skriva "när anton inte finns med oss" det är väl klart att han finns? han kan inte va borta? jag har förmodligen fattat det, men jag vill inte, och det är jag inte ensam om. men varför han? varför anton? ingen är värd att dö, men en gammal tant som är trött på allt, varför inte hon? varför anton, som itne ens hade fyllt 15?
varje gång jag blir på lite bättre humör så tänker jag på elin, susanne & peter. jag lider så med er!
vi eller jag tänker på er, man vet inte vad man ska säga, alla beklagar det är klart vi gör. jag tror itne det finns så mkt ord, mest tårar och saknaden efter anton.
jag vill inte börja skolan sen i augusti, hur kommer våran klass att vara? utan dig anton? hur tyst och tråkig kommer den inte att bli. man vet inte vad man ska ta vägen, man tänker på det hela tiden. man gråter och man vill bara bort. upp till himmlen och hämta hem anton igen. jag gör vad som helst, anton snälla kom tillbaka! <3
Vila I Frid Anton Håkansson,
saknaden växer, men vi ses ju igen!
<3
jag påminner mig själv om att vara stark hela tiden. Men det är hela tiden något som briset. jag har inte ork till att vara stark mer än en dag, på kvällen börjar man tänka, tänka på verkligheten. på skolastarten, när anton inte längre kommer finnas med oss. och det känns fortfarande helt overkligt att skriva "när anton inte finns med oss" det är väl klart att han finns? han kan inte va borta? jag har förmodligen fattat det, men jag vill inte, och det är jag inte ensam om. men varför han? varför anton? ingen är värd att dö, men en gammal tant som är trött på allt, varför inte hon? varför anton, som itne ens hade fyllt 15?
varje gång jag blir på lite bättre humör så tänker jag på elin, susanne & peter. jag lider så med er!
vi eller jag tänker på er, man vet inte vad man ska säga, alla beklagar det är klart vi gör. jag tror itne det finns så mkt ord, mest tårar och saknaden efter anton.
jag vill inte börja skolan sen i augusti, hur kommer våran klass att vara? utan dig anton? hur tyst och tråkig kommer den inte att bli. man vet inte vad man ska ta vägen, man tänker på det hela tiden. man gråter och man vill bara bort. upp till himmlen och hämta hem anton igen. jag gör vad som helst, anton snälla kom tillbaka! <3
Vila I Frid Anton Håkansson,
saknaden växer, men vi ses ju igen!
<3
Comment the photo
23 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sarahsmiith/236970030/