Tuesday 9 October 2007 photo 2/8
|
Skolan. Måste skriav detta så jag inte glömder :| prov på torsdag :| ¨ Grundläggande begrepp All media förmedlar ett budskap från en sändare till en mottagare som sedan tolkar det. Informationen blir tom om vi inte tolkar, det måste vi göra. Att tolka är att dra kopplingen mellan ett ljud (ett ord) och den innebörd vi lärt oss att ljudet har. Vad vi kommer fram till att personen säger och menar beror dels på vilken innebörd vi sedan innan hade i just det ordet och dels på situationen. Budskapet påverkas alltså enormt mycket av vår tolkning. När personen säger något tar han och hon också med det i beräknandet, han väljer ord och allt annat utifrån mottagare och situation, han vill bli förstådd. Budskapet påverkas alltså i allra högsta grad av både mottagaren och sändaren. Både sändaren och mottagaren har färgade glasögon på sig. Dessa glasögon färgar allt de ser. Glasögonen är resultatet av människans liv och bakgrund, alla har glasögon som påverkar allt de upplever, påverkar alla tolkningar. Man kan säga att ingen artikel är totalt komplett, det saknas alltid information. Det är denna information som mottagaren själv fyller i och hur resultatet blir beror på glasögonen. När man läser vissa texter kan man nästan se exakt vilken färg författaren har på glasögonen, medan författaren till andra texter har ansträngt sig för att hans eller hennes glasögon inte ska märkas. Varje text säger någonting om avsändaren. Objektivitet och subjektivitet Begreppen handlar om vilken distans författaren har till sin text. En subjektiv text (till exempel en text på en blogg) säger väldigt mycket om författaren och dennes åsikter. Texten består av författarens alldeles egna tankar och åsikter, de kanske inte är sanna. En objektiv text (till exempel en notis i en dagstidning) säger väldigt lite om författaren och dennes åsikter. Texten består av fakta. Vi kan tänka oss att två bröder grälar. Säg att de heter Kain och Abel. Kain skriver sedan en insändare och Abel skriver en låt om grälet. Både insändaren och låten blir väldigt subjektiva. Vad bröderna inte vet är att en främling gick förbi när de grälade. Hon spelade in hela grälet på band och skriver en artikel om grälet. Hon känner inte bröderna utan skriver helt enkelt ner vad hon spelat in. Främlingens artikel blir mycket mer objektiv än Kain och Abels egna verk. Association och konnotation Association är en personlig reflektion/reaktion. Ett typiskt exempel på en association är när jag ser en bild på en palm och kommer att tänka på min semester i Tunisien. När du ser palmen tänker du på något annat, kanske en egen semester eller en film du nyss sett. Konnotation är en gemensam reflektion/reaktion. Det är alltså en association som många delar. Det finns många exempel: Sol – sommar, rött – julafton, popcorn – bio. Det är viktigt att minnas att en konnation som gäller här och nu kanske inte alls fungerar i en annan kultur eller ett annat land. Att tänka på julen när man ser färgen rött är ett exempel på en konnotation som mest fungerar i västvärlden. När man gör en reklamkampanj, ett TVprogram eller skriver en artikel använder man sig gärna av konnotationer. Det är ingen poäng att försöka träffa rätt association, man vill ju nå så många som möjligt. Exempel på konnotationer som används i reklamkampanjer kan vara bakåtslickat hår på en manlig modell eller kanske uppsatt hår på en kvinnlig. Dessa frisyrer signalerar saker som de flesta i vår kultur tolkar likadant. (Bakåtslickat hår – pengar, uppsatt hår – prydlig/proffsig). Som ni förstår är detta ingen exakt vetenskap. Dessa begrepp är dock väldigt viktiga att känna till och förhålla sig till när man skapar medietexter av olika slag. Det är också viktigt att inte glömma att människors reaktion kanske inte är så förutsägbar som du som avsändare tänkt!
Annons
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/saralarsdotter/104850053/