June
Thursday 9 July 2009 photo 1/1
|
Klockan sig kämpar från nio till fem och kontorsbyggnaden andas ut.
Det blir tack för idag och vi ses väl imorrn. Man går hem och dagen är slut.
Och där hemma på bordet står middagen klar och ett 50spänns tetrapack vin.
Och jag kysser min fru och jag kramar mina barn i en självklar ömhetsrutin.
Och i kylen där står mellan mjölken och filen ett sexhundragrams lättochlagom- paket
och i skafferit har vi skorpor och socker, sirap bakpulver och mjöl.
Och i frysen där ligger fiskpinnarna och rester sen... hm, ja gud vet.
Och i källarn under trappan där har jag en back med mellanöl.
För jag är mitt i mellan lagom och alldeles normal.
Har mina medelstorslagna drömmar och mina medelsvåra val.
Och en genomsnittlig inkomst. Och ett neutralt humör.
Det blir en mittimellankolisk begravning den dag då jag dör.
Min son heter Johan min dotter Maria, min fru heter Anna-Charlotte.
Att vår hund heter Karo och misse vår katt det tror jag att ni redan förstått.
Vi skrattar om lördan med Lasse Kronér och vi jublar om försommarn på Liseberg.
Ett mcdonaldsbesök och en pizza i veckan ger tillvaron tillräcklig färg.
Om sommarn då far vi på husvagnsemester eller hyr en stuga i Lysekil
det blir solbad och räkor och minigolfbanor och generell låg profil.
Och om julen då far vi till svärmor på landet, vi pysslar och dansar kring glittrande gran
och vi mysar och pysar i julefriden ändå till nyårsdan.
För jag är mitt i mellan lagom och alldeles normal.
Har mina medelstorslagna drömmar och mina medelsvåra val.
Och en genomsnittlig inkomst. Och ett neutralt humör.
Det blir en mittimellankolisk begravning den dag då jag dör.
Jag gick häromdagen och strosa i nordstan, då stod där en gatupoet och trubadur.
Och han verka så sur så jag frågade vänligt, kan du inga visor i dur.
Då sluta han plötsligt att slå sin gitarr.
Och hans stämma blev tonlös och sval han sa.
Sjunga för dig kasta pärlor till svin jag kan se rakt igenom ditt plastiga skal.
Ytlig och trist säkert centerpartist, impotent om du någonsin får komma till
dina vänner och villa och vovve och volvo har ersatt din virilitet.
Men jag lever livet tar inget för givet är stark nog att välja och jag gör det jag vill
och jag älskar och svälter men´s du ser på tv såna som du är det värsta jag vet. (Fiss)
"Och idag var det ju torsdag så jag hade köpt ärtsoppa på korv och ingredienserna till pannkakor som Ann-Charlott skulle reda till senare på kvällen. Alltsammans låg i den hemköpskasse jag höll i min högra hand. Men nu ställde jag ner kassen på nordstans kalla betonggolv, * tittade trubaduren stint i ögonen. Och så svarade jag honom:"
Jamen så brinn då eldsjäl! Brinn i din egen glöd!
Brinn visionär, i martyrisk misär men dina sånger behövs inte här.
Brinn då eldsjäl! Brinn i din självvalda, självgoda nöd!
Brinn levnads konstnär, förakta och svär! Jag trivs ändå med vem jag är!
För visst fan är jag mitt i mellan, lagom och alldeles normal.
Men jag har också mina drömmar, jag gjorde också mina val!
Jag valde trygghet framför frihet och det står jag rakryggat för.
Om det så ska serveras mellanmål. På begravningen den dag jag dör.
Jag älskade ömt med min hustru den natten från minnena flög trubaduren sin kos
och om morgonen smög jag ut innan hon vaknat och köpte åt henne en ros.
Vid frukosten skrattade vi hela familjen åt cornflakes och drack äppeljos.
och då steg solen upp över radhusidyllen och färga min kind aprikos.
Sen kämpa sig klockan från nio till fem och kontorsbyggnaden andades ut.
Det blev tack för idag och vi ses väl imorrn. Och därmed är sången slut.
Det blir tack för idag och vi ses väl imorrn. Man går hem och dagen är slut.
Och där hemma på bordet står middagen klar och ett 50spänns tetrapack vin.
Och jag kysser min fru och jag kramar mina barn i en självklar ömhetsrutin.
Och i kylen där står mellan mjölken och filen ett sexhundragrams lättochlagom- paket
och i skafferit har vi skorpor och socker, sirap bakpulver och mjöl.
Och i frysen där ligger fiskpinnarna och rester sen... hm, ja gud vet.
Och i källarn under trappan där har jag en back med mellanöl.
För jag är mitt i mellan lagom och alldeles normal.
Har mina medelstorslagna drömmar och mina medelsvåra val.
Och en genomsnittlig inkomst. Och ett neutralt humör.
Det blir en mittimellankolisk begravning den dag då jag dör.
Min son heter Johan min dotter Maria, min fru heter Anna-Charlotte.
Att vår hund heter Karo och misse vår katt det tror jag att ni redan förstått.
Vi skrattar om lördan med Lasse Kronér och vi jublar om försommarn på Liseberg.
Ett mcdonaldsbesök och en pizza i veckan ger tillvaron tillräcklig färg.
Om sommarn då far vi på husvagnsemester eller hyr en stuga i Lysekil
det blir solbad och räkor och minigolfbanor och generell låg profil.
Och om julen då far vi till svärmor på landet, vi pysslar och dansar kring glittrande gran
och vi mysar och pysar i julefriden ändå till nyårsdan.
För jag är mitt i mellan lagom och alldeles normal.
Har mina medelstorslagna drömmar och mina medelsvåra val.
Och en genomsnittlig inkomst. Och ett neutralt humör.
Det blir en mittimellankolisk begravning den dag då jag dör.
Jag gick häromdagen och strosa i nordstan, då stod där en gatupoet och trubadur.
Och han verka så sur så jag frågade vänligt, kan du inga visor i dur.
Då sluta han plötsligt att slå sin gitarr.
Och hans stämma blev tonlös och sval han sa.
Sjunga för dig kasta pärlor till svin jag kan se rakt igenom ditt plastiga skal.
Ytlig och trist säkert centerpartist, impotent om du någonsin får komma till
dina vänner och villa och vovve och volvo har ersatt din virilitet.
Men jag lever livet tar inget för givet är stark nog att välja och jag gör det jag vill
och jag älskar och svälter men´s du ser på tv såna som du är det värsta jag vet. (Fiss)
"Och idag var det ju torsdag så jag hade köpt ärtsoppa på korv och ingredienserna till pannkakor som Ann-Charlott skulle reda till senare på kvällen. Alltsammans låg i den hemköpskasse jag höll i min högra hand. Men nu ställde jag ner kassen på nordstans kalla betonggolv, * tittade trubaduren stint i ögonen. Och så svarade jag honom:"
Jamen så brinn då eldsjäl! Brinn i din egen glöd!
Brinn visionär, i martyrisk misär men dina sånger behövs inte här.
Brinn då eldsjäl! Brinn i din självvalda, självgoda nöd!
Brinn levnads konstnär, förakta och svär! Jag trivs ändå med vem jag är!
För visst fan är jag mitt i mellan, lagom och alldeles normal.
Men jag har också mina drömmar, jag gjorde också mina val!
Jag valde trygghet framför frihet och det står jag rakryggat för.
Om det så ska serveras mellanmål. På begravningen den dag jag dör.
Jag älskade ömt med min hustru den natten från minnena flög trubaduren sin kos
och om morgonen smög jag ut innan hon vaknat och köpte åt henne en ros.
Vid frukosten skrattade vi hela familjen åt cornflakes och drack äppeljos.
och då steg solen upp över radhusidyllen och färga min kind aprikos.
Sen kämpa sig klockan från nio till fem och kontorsbyggnaden andades ut.
Det blev tack för idag och vi ses väl imorrn. Och därmed är sången slut.
Visa toppen
Show footer