- Bilden är från i julas -

Vet att jag är väldig inaktiv här, men måste verkligen bara få skriva av mig någonstans...

Allt känns bara skit just nu..
Jag känner ingen mening med att gå upp på morgon längre, så jag sover så länge jag kan för att slippa vara vaken.
Allt känns bara fel och jag vet varken vart jag ska ta vägen eller vart jag ska vända mig.

Det är nästan aldrig någon som har tid eller vill umgås, så jag får sitta här hemma och ruttna bort framför datorn som inte ger mig minsta lilla underhållning, allt är bara så tråkigt och värdelöst!
Vad vill jag egentligen?
Spela? Nej, har ingen att spela med så det suger get pung!
Kolla film? Nej, har redan sett allt 700ggr så det är meningslöst!
Sova? Nej det vill jag inte heller, det gör jag bara för att jag inte har någon vettigare att göra!

Jag vill ha tid med mina vänner! Tid att göra saker med min så kallade familj! Jag vill ha något att göra om dagarna så att det inte känns helt jävla meningslöst att vakna upp på dagarna! Jag vill bort! Jag vill vara lycklig!

Men vara lycklig är väl tydligen inget jag ska uppleva...
Aja, tack till den som faktiskt läste detta...

Sorry Ela men jag har haft så mycket i skolan på sistonde :( Meen jag ska bättra mig :D Leka i helgen?

omagad du lever! :O

"Jag känner ingen mening med att gå upp på morgon längre, så jag sover så länge jag kan för att slippa vara vaken."
Så känner jag med.

"Jag vill ha tid med mina vänner! Tid att göra saker med min så kallade familj! Jag vill ha något att göra om dagarna så att det inte känns helt jävla meningslöst att vakna upp på dagarna! Jag vill bort! Jag vill vara lycklig!"
Försök och fixa så det blir så! För du vet ju vad du vill, och du verkar vilja det ganska mycket. Om du inte vet vad du ska göra så kan du alltid ta hjälp av en kurator på ungdomsmottagningen.

Försök o kämpa att bli lyckligare och ta gärna hjälp av folk! För att till slut så kommer det bli bra.
Du ba: "det kommer aldrig bli bra... du förstår inte..."
Jag ba: "Jo jag förstår, jag är typish i samma sits som du"
Du ba: "nej d"
Jag ba: "Jo, det är jag. Men nu efter typish 4 år av försök (men du är awesome, så du behöver mindre tid<3) så håller saker att dra ihop sig och jag ser ljuset i tunneln.

Och med det där med 4 år, ville bara säga att det kan ta tid, men att det löser sig till slut om man försöker.

Tack till DIG som faktiskt läste detta! ;-O