Wednesday 14 August 2013 photo 1/1
|
När jag slutade skära mig började jag få mer och mer kroppskomplex.
Jag slutade äta ett tag, en, kanske två dagar. Det började i Januari. Jag vägde 79 kg (note: jag är 161 cm)
och jag var relativt nöjd med min kropp innan, men just den dagen, någonstans i Januari så blev det ett panikanfall jag inte väntade mig när jag såg mig själv i spegeln.
"Men gud, hur ser jag ut?.. har jag alltid varit såhär stor? jag behöver gå ner."
Och jag förstod inte ens varför. Jag hade inte skurit på mig på ett år hos mamma. Ett år. 365 dagar! Tankarna var negativa ibland men sådant jag kunde leva med, som en ursäkta uttrycket - frisk människa.
Senast jag vägde mig, i slutet på juli vägde jag 68.
Det är 11 kilo. På så kort tid, egentligen.
Men jag ser mig fortfarande som "en fet ko" fast jag inte ens var det då, stor var jag men inte ens nära inpå fet, har alltid varit tung men inte så jätte"fet" (hatar uttrycket men det är så jag tänker om mig själv, hoppas INGEN tar illa upp)
Men det gör ont i mig att jag byter ut rakbladen mot självsvälten.
Jag har ju inte slutat, jag har inget att vara stolt över, jag bytte bara ut något dumt mot något mindre synligt.
Störande nog. "Men jag är inte smal nog för att ha ett prioblem."
"Men gud, hur ser jag ut?.. har jag alltid varit såhär stor? jag behöver gå ner."
Det är 11 kilo. På så kort tid, egentligen.
Men jag ser mig fortfarande som "en fet ko" fast jag inte ens var det då, stor var jag men inte ens nära inpå fet, har alltid varit tung men inte så jätte"fet" (hatar uttrycket men det är så jag tänker om mig själv, hoppas INGEN tar illa upp)
Jag har ju inte slutat, jag har inget att vara stolt över, jag bytte bara ut något dumt mot något mindre synligt.
Störande nog. "Men jag är inte smal nog för att ha ett prioblem."
Annons
Ida Thunman
Wed 14 Aug 2013 18:06
Jag har gjort båda, är runt 170 och väger runt 50. Jag försökte gå ner i vikt, på det minst hälsosammaste sättet, svälta mig. Samtidigt som jag skar mig, med allt vasst jag kunde hitta och rev mig. Min själmordsångest blev större än vanligt. Det är hemskt. Inte för att jag någonsin har haft ett positiv syn på mig själv. Jag såg mig som tjock, för att jag inte hade helt platt mage, även om jag var medveten om att jag var underviktig.
Anonymous
Wed 14 Aug 2013 21:48
Man får ju inte platt mage om man inte tränar, så det är lätt att se det som fett.. fast det oftast är skinn.D: <3
Anonymous
Wed 14 Aug 2013 15:57
Jag bytte också ut rakbladen mot självsvält. Jag är besatt av smärta, vare sig det är av självskador eller hunger. Försöker tänka förnuftigt dock och är jag sugen på något är jag tvärsäker på att det är min kropps sätt att säga att jag behöver det. Dvs: är jag sugen på choklad behöver jag mer fett, är jag sugen på frukt behöver jag vitaminer, är jag sugen på socker så dricker jag grönt te med honung.
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/selfharm/515698973/