Wednesday 21 August 2013 photo 1/3
|
Är det någon annan som känner igen sig i den här känslan?
Jag får ångest av att se mina sår läka.
Får ångest av att de sakteliga krymper ihop, från att vara de majestätiska kratrar jag först med egna händer och tryckkraft skapat, till att bli de ynkliga avlånga upphöjningarna strategiskt utplacerade över huden.
Sakteliga bleknande, sakteliga försvinnande.
Men kliande, som en slags konstant återkommande påminnelse om att jag inte skulle ha något att säga till om längre.
Snälla, försvinn inte från mig. Krymp inte ihop, läk inte samman.
Hur ska jag då kunna ta hand om er? Hur ska jag kunna tvätta er, plåstra om er, titta på er och fundera över och nästan beundra vad jag gjort? Hur ska jag kunna irritera er genom att riva bort kompressorna jag placerat över er som färska, och sedan låtit torka? Hur ska jag kunna sitta och envist men målmedvetet gräva bort varje liten sårskorpa som ständigt återuppstår?
Hur ska jag kunna klara mig utan något som lindrar känslan av att jag inte kan göra något av detta åt det som driver min inneboende ångest?
Jag kan låtsas att ett sår är ett problem.
Jag kan låtsas att varje gång jag sköter om såret sköter jag också lite om problemet. Jag lindrar det, åtminstone lite grann, och åtminstone för nuvarandet. Det känns tryggt på något sätt.
Jag kan också låtsas att varje gång jag rycker loss en sårskorpa låter jag även aldrig problemet läka, liksom såret. Jag låter det inte försvinna från mig. Jag är inte klar med det än. Jag vill inte behöva skapa nya sår och nya problem. Jag behöver inte dem. Jag klarar mig med de jag har.
Fast sedan kommer vi ju förr eller senare till den ofrånkomliga fasen av ett skärsårs befinnande att det läker ihop, och blir till den där lilla rödlila upphöjningen på huden vi alla är bekanta med.
Och vad gör man då, om inte nya?
Och vad gör man då, om inte nya?
Annons
ByeByeEddie
Wed 21 Aug 2013 00:55
Jag är likadan. Hur många ärr jag än har så är det inte nog och så fort ett sår läker så får jag panik. Jag hatar att jag skadar mig men jag älskar ändå mina sår av någon sjuk och bisarr anledning
1 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/selfharm/515788905/