August
Sunday 11 September 2011 photo 1/1
|
Idag sörjer miljontals människor,
och jag sörjer med dom.
Idag är det ett halvår sedan Miu försvann.
Oavsett vad jag gör så stoppar inte tiden.
Spelar ingen roll om jag bönar och ber.
Men jag vill att du ska veta att jag saknar dig.
För jag kommer ihåg hur illa jag mådde när pappa berättat vad som hänt och hur illa jag mådde när jag såg på nyheterna och allt de pratade om var det.
Jag kommer även ihåg smärtan som jag kände när jag fick reda på att du inte överlevt.
Det gjorde så ont att jag knappt kunde andas, så när mamma kom hem från jobbet den dagen så hittade hon mig gråtandes i soffan..
Och den gången jag kände smärta, sorg och ilska när en vikarie pratade om det som om det inte vore synd om dom som dog.
Alla de gånger jag brutit ihop, fått ångest, panik ångest och alla de ärr jag gett mig själv p.g.a. all smärta som jag känner.
Och de ytterst få tillfällen jag stått och skrikit av ren smärta bland folk, omringad av mörker och allt jag ser är en bild på dig och allt jag här är de andras röster, men inte deras ord.
Ni behöver inte förstå smärtan eller varför jag gråter,
allt ni behöver göra är att leva<3
och jag sörjer med dom.
Idag är det ett halvår sedan Miu försvann.
Oavsett vad jag gör så stoppar inte tiden.
Spelar ingen roll om jag bönar och ber.
Men jag vill att du ska veta att jag saknar dig.
För jag kommer ihåg hur illa jag mådde när pappa berättat vad som hänt och hur illa jag mådde när jag såg på nyheterna och allt de pratade om var det.
Jag kommer även ihåg smärtan som jag kände när jag fick reda på att du inte överlevt.
Det gjorde så ont att jag knappt kunde andas, så när mamma kom hem från jobbet den dagen så hittade hon mig gråtandes i soffan..
Och den gången jag kände smärta, sorg och ilska när en vikarie pratade om det som om det inte vore synd om dom som dog.
Alla de gånger jag brutit ihop, fått ångest, panik ångest och alla de ärr jag gett mig själv p.g.a. all smärta som jag känner.
Och de ytterst få tillfällen jag stått och skrikit av ren smärta bland folk, omringad av mörker och allt jag ser är en bild på dig och allt jag här är de andras röster, men inte deras ord.
Ni behöver inte förstå smärtan eller varför jag gråter,
allt ni behöver göra är att leva<3
Annons
Part of an album
Camera info
Camera NIKON D3000
Focal length 18 mm
Aperture f/5.6
Shutter 1/130 s
ISO 125
Comment the photo
Anonymous
Mon 12 Sep 2011 15:31
Jag kan känna tyngden i dina ord :/ Måste ha varit hemskt att få höra det. Så overkligt att höra sånt. För man inbillar sig att det bara händer andra och inte folk man känner. *Hugz* <333
Sensou
Mon 12 Sep 2011 21:35
Det var som om någon slet bort en bit av mig, en väldigt stor bit.. *huuuugs* Ja man gör ju dä.. <3
Anonymous
Sun 11 Sep 2011 21:26
jag ska iaf leva å det har jag svurit en ed på
Anonymous
Sun 11 Sep 2011 19:57
Synd att sånt här ska hända.. Men som jag säger jämt, jag står vid din sida och tar upp dig om du faller. Det här är en del i livet som vissa får uppleva. Det är hemskt men ibland så blir det så. Jag hoppas du någon dag slipper all den här smärtan. Du är värd att få må bra och vara glad. ~
23 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/sensou/496003672/
Visa toppen
Show footer