shine
--- - ------- --- ---- ----- ------- -- - ------- ------ -- - - - ---- ----- -----------
MITT UTE I INGENSTANS FINNS DET EN LITEN STEN SOM ALLA SMÅ BARN HATAR!
OCH VET NI VARFÖR?
NEJ DET GÖR NI INTE.
MEN JAG SKALL BERÄTTA FÖR ER VARFÖR. NU.. ALLDELES STRAX. BARA FÖR JAG ÄR SÅ
SNÄLL.
Det var en gång, för inte allt för länge sedan, en sten.. som hette Stig.
Han var en riktig äventyrare och brukade rulla runt bland bärg och dalar.
Dock endast i hans fantasi, för han var stel och gammal och kunde inte
röra på sig som förr i tiden. Han saknar den tiden.. Men nu skulle den
aldrig komma tillbaka. Så han låg bara där. På samma ställe.. hela tiden.
Men så en dag så kom de ett par gubbar som pratade med varandra och
sade "Är de den här stenen, tro?" "Ja, de är möjligt. Men fanskapet får
ta och nöja sig med den här.. Så jävla viktigt kan det ju inte vara." Och
sedan tog dom båda männen Stig i en stor skottkärra och körde iväg honom.
han var så förvirrad me samtidigt så glad att han äntligen skulle ut på
äventyg igen! Efter sisådär en halvtimme så var dom framme vid ett hus
som hade fullt av färger på sig och ballonger och en massa trimstrams.
Såg ut som om dom skulle ha en fest. Sen tog dom båda männen tag i
Stig. (En av dom råkade peta han i ögat, men de verkade dom inte ens bry sig om)
Dom bar honom till ett hörn i trädgården och stälde ner honom där. Sen
fick han stå där. I säkert flera timmar, sen började det hända saker..
Barn kom och föräldrar kom och alla såg glada ut.
Det kom någon tjock gammal farbror och tittade på stenen, borstade bort
det som såg ut som smuts och satte sig sedan ned. "USCH OCH FYYYY!"
tänkte Stig "Måste jag verkligen stå ut med det här? Då var ju tillochmed
skogen bättre!" Men, gubben satt där han satt och Stig kunde inte göra
något åt det. Men efter ett tag hörde man någon liten barnaröst ropande
"FAARFAAAAAAAAAAAAAAAAAAAR??!?!?" och då reste sig gubben och gick iväg.
Då kom det istället fram ett tjockt barn som tänkte "Åh, en sittplats. Vad skönt.
Mina ben behöver verkligen vila!" Och så satte han sig på stenen. Efter ett
tag började pojken vrida och vänta på sig och sedan som från ingenting stälde
han sig upp och tog tag i båda ändarna på stenen och försökte lyfta den upåt.
Stig var ju stor och gammal och tung, men det sket ungen fullständigt i. Han
skulle lufta upp den! Så han kämpa och kämpa.. Och tillsist så var det faktiskt
nån decimeter mellan Stig och marken. Ungen var helt röd i ansiktet och nu
orkade han inte hålla i mer så han släppte den bara. Men ack! Ett sådant skrik
man fick höra efter det. "AIIIIIUUUUUUUAAAHH!!!" Den tjocka ungen hade fått
Stig på tån. Föräldrar och barn från alla håll kom springandes mot den tjocke
för att kolla vad som hade hänt - men han var avsvimmad. Farbror som satt på
Stig tidigare kom fram och sade "uschja, ännu en stenolycka. Bäst vi får åka till
sjukhuset med lille Orvar. Hoppas han klarar sig!" och så bar det av. Alla försvann
på endast ett par sekunder och kvar var Stig. Alldeles ensam och övergiven. Efter
flera timmar kom det en bil och parkerade brevid Stig. Sedan körde han på honom
och skrek "DU HAR DÖDAT MIN SON DIN JÄVLEL! JAG HATAR DIG! JAG HATAR DIG!"
i förtvivlan och med inget att skylla på så tyckte han att allt var Stigs fel.. Och så
fick alla andra den synen på honom också, fastän han egentligen var världens
raraste lilla sten som aldrig hade gjort någon något ont och allt han ville var att
komma ut på äventyr, MEN NEHE! De tyckte inte dom. Så Stig förblev hatad och
tillsist även bortglömt. Så om du ser en ensam liten sten där ute i vildmarken,
klappa han på tyggen och säg "Såja Stig. Det var inte ditt fel, vi alla älskar dig!"
Så ska du få se att det kan hända magiska underverk. :DD:D:D:D:D
ni alla älskar mina sagor? erkänn.. Dock så kom jag på denna medans jag skrev,
så ni märker säkert massa fel :D MEN DE STRUNTAR JAG I :>
MITT UTE I INGENSTANS FINNS DET EN LITEN STEN SOM ALLA SMÅ BARN HATAR!
OCH VET NI VARFÖR?
NEJ DET GÖR NI INTE.
MEN JAG SKALL BERÄTTA FÖR ER VARFÖR. NU.. ALLDELES STRAX. BARA FÖR JAG ÄR SÅ
SNÄLL.
Det var en gång, för inte allt för länge sedan, en sten.. som hette Stig.
Han var en riktig äventyrare och brukade rulla runt bland bärg och dalar.
Dock endast i hans fantasi, för han var stel och gammal och kunde inte
röra på sig som förr i tiden. Han saknar den tiden.. Men nu skulle den
aldrig komma tillbaka. Så han låg bara där. På samma ställe.. hela tiden.
Men så en dag så kom de ett par gubbar som pratade med varandra och
sade "Är de den här stenen, tro?" "Ja, de är möjligt. Men fanskapet får
ta och nöja sig med den här.. Så jävla viktigt kan det ju inte vara." Och
sedan tog dom båda männen Stig i en stor skottkärra och körde iväg honom.
han var så förvirrad me samtidigt så glad att han äntligen skulle ut på
äventyg igen! Efter sisådär en halvtimme så var dom framme vid ett hus
som hade fullt av färger på sig och ballonger och en massa trimstrams.
Såg ut som om dom skulle ha en fest. Sen tog dom båda männen tag i
Stig. (En av dom råkade peta han i ögat, men de verkade dom inte ens bry sig om)
Dom bar honom till ett hörn i trädgården och stälde ner honom där. Sen
fick han stå där. I säkert flera timmar, sen började det hända saker..
Barn kom och föräldrar kom och alla såg glada ut.
Det kom någon tjock gammal farbror och tittade på stenen, borstade bort
det som såg ut som smuts och satte sig sedan ned. "USCH OCH FYYYY!"
tänkte Stig "Måste jag verkligen stå ut med det här? Då var ju tillochmed
skogen bättre!" Men, gubben satt där han satt och Stig kunde inte göra
något åt det. Men efter ett tag hörde man någon liten barnaröst ropande
"FAARFAAAAAAAAAAAAAAAAAAAR??!?!?" och då reste sig gubben och gick iväg.
Då kom det istället fram ett tjockt barn som tänkte "Åh, en sittplats. Vad skönt.
Mina ben behöver verkligen vila!" Och så satte han sig på stenen. Efter ett
tag började pojken vrida och vänta på sig och sedan som från ingenting stälde
han sig upp och tog tag i båda ändarna på stenen och försökte lyfta den upåt.
Stig var ju stor och gammal och tung, men det sket ungen fullständigt i. Han
skulle lufta upp den! Så han kämpa och kämpa.. Och tillsist så var det faktiskt
nån decimeter mellan Stig och marken. Ungen var helt röd i ansiktet och nu
orkade han inte hålla i mer så han släppte den bara. Men ack! Ett sådant skrik
man fick höra efter det. "AIIIIIUUUUUUUAAAHH!!!" Den tjocka ungen hade fått
Stig på tån. Föräldrar och barn från alla håll kom springandes mot den tjocke
för att kolla vad som hade hänt - men han var avsvimmad. Farbror som satt på
Stig tidigare kom fram och sade "uschja, ännu en stenolycka. Bäst vi får åka till
sjukhuset med lille Orvar. Hoppas han klarar sig!" och så bar det av. Alla försvann
på endast ett par sekunder och kvar var Stig. Alldeles ensam och övergiven. Efter
flera timmar kom det en bil och parkerade brevid Stig. Sedan körde han på honom
och skrek "DU HAR DÖDAT MIN SON DIN JÄVLEL! JAG HATAR DIG! JAG HATAR DIG!"
i förtvivlan och med inget att skylla på så tyckte han att allt var Stigs fel.. Och så
fick alla andra den synen på honom också, fastän han egentligen var världens
raraste lilla sten som aldrig hade gjort någon något ont och allt han ville var att
komma ut på äventyr, MEN NEHE! De tyckte inte dom. Så Stig förblev hatad och
tillsist även bortglömt. Så om du ser en ensam liten sten där ute i vildmarken,
klappa han på tyggen och säg "Såja Stig. Det var inte ditt fel, vi alla älskar dig!"
Så ska du få se att det kan hända magiska underverk. :DD:D:D:D:D
ni alla älskar mina sagor? erkänn.. Dock så kom jag på denna medans jag skrev,
så ni märker säkert massa fel :D MEN DE STRUNTAR JAG I :>
Image position
How to make a nice presentation
Choose photo
Choose one of your photos, preferably one depicting yourself or that describes you. Adjust the image position with the tools in the next step. If you want to change to photo for another one, use the image icon in the bottom left corner.
Write a text
What is interesting to know about you? To change to style of the text, click the text icon in the bottom left corner. If you change the color and the text is hard to read you can give it a put a white faded background.