April
Tuesday 22 April 2008 photo 1/1
|
Man har svårt att tro att en sådan nära vänskap kan krossas bara på tre månader, tre hemska månader med tårar, svek och krossade hjärtan. Hon krossade mitt hjärta bara genom att säga en sak. Hon väckte liv åt alla saker man lagt på hyllan för tre år sen då man hade fasansfulla två år i åttan och nian. Mina tankar jag hade då var inte roliga. Men jag hade vänner som stötade mig så jag tog mig igenom hela åttan och nian, även om det var mardömar som väkte mig om nätterna eller tårar som rann tills jag somnade, hatade dem åren. Men de blev bättre, jag älskade Nordvik, jag hade världens underbraraste vänner och jag hamnade i en klass där vi alla är vänner, ingen skulle behöva vara arg på någon eller svartsjuk. Men de året kom med. Vi blev tillsammans och vi hade det bra, tills jag blev tillbaka dragen och vid jul, 1 ½ år, gjorde vi slut, vi visste att det inte skulle funka längre. Jag kunde inte vara tillsammans med min bästa vän. Jullovet kom, pratade mkt med vännerna och dig, min allra bästa vän, tills Januari kom och du frågade, frågade en dum fråga som jag tyckte ni båda skulle ha tänkt över innan det skede. Var det verkligen värt att såra en bara så? var det en JÄVLA bra idé att göra detta?? Jag skulle inte ha accepterat att bli tillsammans med min bästa kompis ex, varför blev ni det? Ni krossade hjärtat på mig och alla mina tankar jag sparat mellan åttan och nian kom tillbaka och de ligger längst upp på min "Att göra lista" och inget kan göra något åt det. Sen kom bråken, vi började bråka allt mer och snart kunde vi nästan inte visstas i samma rum i och jag kände mig sårad för varge dag och vecka som gick. Jag började sluta att försöka vara så mkt uppi er. Jag försökte starta en koservation med er och det gick lika mkt åt helvete som allt annat. Sen kom det, torsdag, du hade lovat att diska och pluggat med mig på kvällen hemma i lägenheten och i slutet, sista minuten innan vi skulle gå till bussen, frågar jag om du kommer. Jag hatar att upprepa mig, "Jag åker hem till Martin idag" Jag hatar det, Hatar det. jag grät floder när jag kom hem eftersom du svek mig så otroligt mkt, du svek mig för honom och bröt dina löften till mig. Nästa dag vägrade du att be om ursäkt för sin elakhet och det blev inte bättre för mig. En hel timme på toaletten spenderade jag med självmordstankar. Jag hatade dig, jag hatade honom, jag hatade dig så jävla mkt att det inte gick att beskriva med ord. Senare på bussen får jag sms om att du skäms för att du var elak mot mig och jag lovade dig en andra chans. Den andra chansen sket sig redan nästa vecka, din diskdag och vem fick ta hand om den, om inte jag, IGEN. Du stack till Martin den helgen, kom aldrig på söndagen då jag brukade möta dig som vanligt och kom inte heller måndag eller tisdag, tills vi började meijla varandra på (!) och jag skrev ner alla mina känslor för dig och även den viktigaste av alla, du håller på att förlora alla dina vänner för Martin, är det värt det? Jag vill att du ska svara på den frågan, även fast du aldrig kommer läsa detta eftersom du inte har bilddagboken.se, det är därför jag skriver ner mina djupaste känslor här, för jag vet att andra kan läsa dem, förutom du. Nu på onsdag, 23/4 kommer du komma hem första onsdagen på månader och då kommer vi dra upp allt om våran kompisskap och hur det kommer gå vet jag inte. Vi kommer möjligtvis vara tysta först, men allt inom mig måste fram så de kan komma in i dig. Du måste veta hur mina månader har varit, och vilket jävla helvete detta har varit. Mer om vad som händer kommer kanske senare, har bara inte ork att skriva ner massa skit nu, kommer väl bara hata mig själv mer så jag skiter i detta snart. Hej då så länge.
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/shortroad/273142402/
Visa toppen
Show footer